tag:blogger.com,1999:blog-25810041525445357522024-03-19T05:40:40.866+01:00Indien OnlineRapporter och kommentarer från det moderna och det traditionella Indien av Per J Andersson, författare, Indienresenär, nyhetsredaktör på Vagabond och 2010 utsedd till Årets Journalist.Unknownnoreply@blogger.comBlogger561125tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-27742705820743253422013-11-15T10:53:00.001+01:002013-11-15T10:53:34.836+01:00Ny flyttar Indien Online till Indienbloggen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivEbVxw4e49xREuetEDAIeLU9iTKL7O7vvRLHRZEs_D8ZBM5b9PEOgDjYWjT8EmJ3HFPtGqmPm1cTIaKXUK-MYTejnqX_5Cqtf9UORBBCkREWVh6o3Qufu0cmheFdQd8bF2N54Ih8NFY0/s1600/Dokran_byn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivEbVxw4e49xREuetEDAIeLU9iTKL7O7vvRLHRZEs_D8ZBM5b9PEOgDjYWjT8EmJ3HFPtGqmPm1cTIaKXUK-MYTejnqX_5Cqtf9UORBBCkREWVh6o3Qufu0cmheFdQd8bF2N54Ih8NFY0/s1600/Dokran_byn.jpg" /></a></div>
<br />
Hej kära, bästa läsare av min blogg!<br />
<br />
<b>Sedan i våras bloggar jag förutom </b>här på Indien Online också om Indien på Indienbloggen på Vagabond.se.<br />
<br />
<b>Jag känner att det är ohållbart att</b> ha två Indienbloggar. Så från och med nu kommer jag bara att publicera nya texter om Indien på Vagabonds Indienblogg – och inte här.<br />
<br />
<b>Men den här sajten</b> – Indien Online – kommer att finnas kvar. Sedan jag startade den 2006 har jag skrivit nästan 600 inlägg som lästs av över en halv miljon unika besökare. Sajten kommer att finnas kvar eftersoim den är ett arkiv över olika Indientexter som tänker mig att ni, kära läsare, kan ha nytta av. <br />
<br />
<b>Men från och med nu,</b> alltså bara nya inlägg på Indienbloggen på Vagabond.se.<br />
<br />
<a href="http://www.vagabond.se/bloggar/indien-bloggen" target="_blank">Ta mig dit nu!</a><br />
<br />
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com102tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-90128482553773144472013-10-25T15:40:00.002+02:002013-10-25T15:42:29.691+02:00När jag blev en vedervärdig figur i en roman<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGcmfYDLDjZ2lnLcev1x8ZnIpYQn0aI44DrWOr6DM6TP1nt-cPQAfQysj-Lh3KgEQClLASwdLUrMXiJVCEE44LgjJdAYPJOWBTkyE6Ws_YOkMo8kDAR7jszXwNP8xG0e5iv6CNReIKO9o/s1600/BergtsrandX3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="198" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGcmfYDLDjZ2lnLcev1x8ZnIpYQn0aI44DrWOr6DM6TP1nt-cPQAfQysj-Lh3KgEQClLASwdLUrMXiJVCEE44LgjJdAYPJOWBTkyE6Ws_YOkMo8kDAR7jszXwNP8xG0e5iv6CNReIKO9o/s400/BergtsrandX3.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>Hurusom jag skrev en taskig recension och blev en vedervärdig figur i författarens nästa bok.</b><br />
<br />
<b>"Vi ses i min nästa roman", </b>måste författaren Mikael Bergstrand ha tänkt när han läste min recension i Vagabond nr 9.2011 av hans debut i gubblitt-genren, <i>Delhis vackraste händer</i> (Norstedts 2011). Så här avslutades min recension:<br />
<br />
<i>Det är ganska kul och väldigt fartfyllt om vad Indien kan göra med
en 50-årskrisande svensk man, men tyvärr också ganska platt och ytligt.
<br />
Själv har jag försökt utmana den gängse bilden av Indien här i Vagabond
och i olika reportageböcker. Om jag lyckats vet jag inte. Men Mikael
Bergstrand, som bott flera år i New Delhi och jobbat för Sydsvenskan –
försöker inte ens. Det blir den gamla schablontyngda bilden av Indien –
ännu en gång. Men som snabb underhållning: javisst. Tråkigare läsning
finns.</i><br />
<br />
<b>Jag vet att jag tänkte när</b> jag skrev det där att det kanske
var förmätet att påstå att jag försöker utmana den gängse bilden av
Indien, men jag betonade ju att jag bara försöker, och påstod aldrig att
jag lyckats, fast det fanns förstått underförstått i texten. Hade lite
ångest efter att det kommit i tryck. Kanske var jag för hård?<br />
<br />
Mikael Bergstrand måste hur som helst ha blivit djupt sårad av den
negativa slutklämmen på recensionen. I sin andra bok om den medelålders
Indienresenären Göran Borg, <i>Dimma över Darjeeling</i>, som gavs ut tidigare i höst, kommer hämnden. I den nya boken finns en karaktär som jag misstänker är en parodi på … på mig.<br />
På en bjudning på svenska ambassaden i New Delhi träffar bokens
huvudpersoner, Malmökillen Göran Borg och Delhigrabben Yogi, en svensk
författare:<br />
<br />
<i>Plötsligt avbröts det uppslupna sorlet av en gråblond, spenslig
svensk man i min egen ålder som högljutt påkallade allas uppmärksamhet.<br />
"Hallå, om ni kan vara tysta en liten stund så har jag någonting viktigt att berätta för er", ropade han och viftade med en bok.</i><br />
<i>
</i><i>Mannen presenterade sig som Ronny P. Gyllin, just P:et mellan
för- och efternamn betonade han så att saliven sprutade ur munnen på
honom, och han förklarade att han var författare till boken</i> På bönpall genom det nya Indien utan fördomsfulla glasögon.<i> Den långa och omständliga titeln hade han valt utifrån sin vana att utforska Indien från passagerarsätet på en motorcykel.</i><br />
<i>
</i><i>"Bil är för banalt och riksha så kliché, som om Indien bara
var ett land fyllt av moped- och cykelkärror. Det finns så många
föreställningar och myter om det här landet som jag väldigt effektivt
slår ihjäl i min bok", sa han. "Jag visar det nya Indien, landet som
byggs av IT, entreprenörskap och medicinsk spetskompetens och som ändå
står stadigt med bägge fötterna i den kulturella jordmånen."</i><br />
<br />
<b>Så formulerade Mikael </b>Bergstrand sin hämnd, sitt svar på mitt påstående i recensionen att jag försökte utmana gängse Indienbilder.<br />
<br />
Han syftade förstås på mina böcker <i>Moderna Indien</i> ("Jag visar det nya Indien …") och<i> Indien - elefanten som började dansa</i> ock kanske också <i>New Delhi–Borås – den osannolika berättelsen om indiern som cyklade till kärleken i Sverige</i>
("Den långa och omständliga titeln …"). Men jag måste ge Mikael
Bergstrand en eloge, bortsett från de självgoda dragen och satiriska
poängerna hos romankaraktären så sammanfattar han väldigt fint mina
ambitioner med Indienskriverierna.<br />
Scenen från svenska ambassaden i New Delhi fortsätter med att den
odräglige Ronny P. Gyllin hyllar ayurveda samtidigt som han framfusigt
försöker kränga sin bok. Men även efter ambassadbjudningen, när
handlingen utspelar sig i tedistriktet Darjeeling vid kanten av
Himalaya, återkommer bokens huvudperson flera gånger till Ronny P.
Gyllins förskräckligt politiskt korrekta bok om Indien.<br />
<b><br />
På bokmässan i Göteborg</b> i slutet av september höll Mikael Bergstrand
ett seminarium om sin nya bok. Då hade jag ännu inte läst den och kände
alltså inte till parodin på mig. Jag gick fram till honom efteråt och
presenterade mig – förhoppningsvis inte genom att uttala initialen
mellan mitt för- och efternamn så att saliven sprutade. Jag tror jag
förväntade mig ett kollegialt leende, ett handslag och en nyfikenhet.
Jag var i alla fall nyfiken på honom som skrivit så mycket om Indien,
mitt favoritämne. Vi som skriver om Indien brukar hålla ihop och
samarbeta. Fika, äta lunch, bolla saker mellan varandra.<br />
<br />
<b>Men Mikael Bergstrand </b>såg inte så road ut. Snarare förvånad.
Kanske förskräckt – jag vet inte, jag kanske efterkonstruerar om jag
påstår det. Och så sa han avmätt:<br />
– Jasså det är du!<br />
Och sedan gick han.<br />
Jag kände mig snopen. Ville han inte småprata lite, Indienskribenter
emellan? Nej, han kanske var stressad, intalade jag mig. Han skulle ju
signera böcker i montern. Hade inte tid. Så var det nog.<br />
Nu förstår jag att anledningen var en annan. Han kanske befarade att jag
läst hans svar på min taskiga recension och var arg på honom. Ville
ställa honom mot väggen.<br />
<br />
<b>Nu när jag läst klart</b> Dimma över Darjeeling känner jag mig
faktiskt inte alls arg. Visst, när jag först läste sidorna som handlade
om mig hettade kinderna och klappade hjärtat lite extra snabbt. Men nu
efteråt känner jag mig snarare ärad över att jag är värd att bli en
figur i en roman.<br />
<br />
<b>Besviken skulle jag bli om </b>Mikael Bergstrand påstår att Ronny
P. Gyllin inte syftar på mig, utan på någon annan (kanske finns det ett
drag av Jan Myrdal i Ronny P. Gyllin – eller kanske är han en
hopkopiering av en hel massa Indienskribenter han ogillar).<br />
<br />
<b>Och hur är då uppföljaren, </b>Dimma över Darjeeling? undrar du.<br />
Ungefär som föregångaren, Delhis vackraste händer, svarar jag.<br />
Slutmeningarna från recensionen av förra boken funkar även på den nya, så här kommer de igen:<br />
<i><br />
Det blir den gamla schablontyngda bilden av Indien – ännu en gång. Men
som snabb underhållning: javisst. Tråkigare läsning finns.</i><br />
<div class="append-bottom prepend-top social-box clearfix">
<span style="height: 24px; width: 450px;"></span>
</div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-53983793691550532462013-10-24T22:33:00.001+02:002013-10-24T22:33:16.072+02:00Indisk dokumentärfilmfestival på Bio Rio i Stockholm 2–4 november<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0IQMcKMQhxk4cRgKaQ0fJGuiUwZHdlPgPvGADJia8cTPXpZxK9K8gPkMHmRjTgBQNjJGAXeE6IY9Yrkp7PFjk-d-Q3t9BqOarBM72y-O7ZcAvGRbeWBjSI_qiue-fT26XJfG2x7c5Rnc/s1600/Gulabigang.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0IQMcKMQhxk4cRgKaQ0fJGuiUwZHdlPgPvGADJia8cTPXpZxK9K8gPkMHmRjTgBQNjJGAXeE6IY9Yrkp7PFjk-d-Q3t9BqOarBM72y-O7ZcAvGRbeWBjSI_qiue-fT26XJfG2x7c5Rnc/s1600/Gulabigang.png" /></a></div>
<br />
<b>Och nu blir det reklam: </b>2–4 november bjuder Tempo in till 3 dagar med indisk
dokumentärfilm, regissörsbesök och fest på Bio Rio! Temat för helgen är
aktivism och den gemensamma nämnaren för samtliga filmer är att kameran
används som medel för social förändring. Följ med Gulabi Gang i kampen
mot kvinnovåldet, möt gatuteatern som krossar fördomar och hör Indiens
främsta samtida konstnärer berätta om sin aktivism i förhållande till
sina verk. Välkommen till en helg fullspäckad av indiska berättelser,
berättelser som tar oss långt bortom Bollywood! Filmerna som visas är:
<br />
<br />
<strong><span class="caps">GULABI</span> GANG</strong> av Nishtha Jain.<br />
Lördag 2 november, kl 16.00<br />
Sampat Pal är från en del av norra Indien präglad av torka, fattigdom
och korruption. Här är livet tufft speciellt för de som är födda i de
lägre kasten och kvinnor. Våld och hot är en del av vardagen och
orättvisor inom systemet snarare en regel än undantag. En dag får Sampat
Pal nog. Hon beslutar sig för att ta upp kampen och startar Gulabi
Gang, en organisation av och för kvinnor. Sampat lär kvinnor hur de kan
försvara sig själva, kämpar mot kvinnovåldet och ett rättsystem som inte
tar hedersmord på allvar. Gulabi Gang går från by till by i sina rosa
saris beväpnade med påkar. Dom är orädda och kommer inte att ge sig
tills jämlikhet är nådd! <br />
Efter filmen samtal med Smriti Nevatia, researcher och
manusförfattare till Gulabi Gang tillika feministisk aktivist i Mumbai,
Indien. Hör henne berätta om arbetet med filmen och situation för
kvinnor i dagens Indien. <br />
<br />
<strong>NIRNAY</strong> av Pushpa Rawat<br />
Lördag 2 november, kl 19.00<br />
Nirnay är regissören Pushpas personliga resa och ett försök att göra upp
med de samhällstrukturer som påverkar både hennes eget liv och miljoner
av andra kvinnors i Indien. Genom konversationer och stillsamt
betraktande följer Pushpa unga, utbildade kvinnor som känner sig bundna
och hjälplösa inför traditioner och oförmögna att påverka sina egna liv,
både vad gäller karriär och giftermål. Genom att följa kvinnorna under 3
år fångar regissören förändringarna i deras liv och ger en tydlig bild
av kvinnans möjligheter i Indien. <br />
<br />
<strong><span class="caps">GHETTO</span> GIRL</strong> av Ambarien Al-Qadar<br />
Lördag 2 november kl 19.00<br />
Genom New Delhis stadsdel “Lilla Pakistan” följer vi en ung kvinna på
jakt efter en förvunnen hemmavideo. Jakten för henne in i de myllrande
gränder hon tidigare kallat sitt hem. Gränder fulla av minnen från det
förflutna. Ghetto Girl är en film om kärlek och förlust och om hur det
är att vara muslim i dagens Indien. <br />
<br />
<strong><span class="caps">PLEASE</span> DON’T <span class="caps">BEAT</span> ME, SIR!</strong> av Kerim Friedman och Shashwati Talukdar<br />
Söndag 3 november kl 11.00 (filmfrukost)<br />
Måndag 4 november kl 10.00 (skolvisning)<br />
Måndag 4 november kl 13.00 (skolvisning) <br />
Över 60 miljoner indier hör till folkgrupper klassade av britterna som
”kriminella från födseln”. Chhara i Ahmedabad i västra Indien är en av
dessa 198 folkgrupper. Genom att deklarera att de är ”födda
skådespelare” och inte ”födda brottslingar” startar en grupp
Chhara-ungdomar gatuteater och demonstrerar genom sina uppsättningar mot
diskriminering, rasism, polisbrutalitet och stigmat av kriminalitet.
Please Don´t Beat Me, Sir! följer dessa unga skådespelare och deras
familjer när teatergruppen tar över gatorna med hopp om att starta en
revolution! <br />
Efter filmen samtal med regissören Shashwati Talukdar. Hör henne
berätta om arbetat med filmen och gatuteaterns fortsatta arbete. <br />
<br />
<strong>TO <span class="caps">LET</span> <span class="caps">THE</span> <span class="caps">WORLD</span> IN</strong> av Avijit Mukul Kishore<br />
Söndag 3 november kl 14.00<br />
Med det ambitiösa målet att berätta historien om indisk modern konst
samtalar regissören lågmält med några av Indiens mest betydelsefulla
samtida konstnärer. Arbetet och verken står i fokus, men också
politiken, då många av konstnärerna själva upplevt Indiens
självständighetskamp och dess efterdyningar. <br />
Efter filmen samtal med regissören Avijit Mukul Kishore. Hör honom
berätta om arbetet med filmen och samt få en fördjupad bild av den
indiska samtidskonstscenen. <br />
Biljetter: <a href="http://www.biorio.se/">www.biorio.se</a><br />
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-20700710392764116582013-10-24T11:07:00.000+02:002013-10-24T11:07:00.368+02:00PK Mahanandia pratar på Kulturhuset 16 november<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAo6K3Fxibt_3eI0OauIHjPc-EuJt2yOwBzrMpJTQuktbHMnSwIV3wnL6aVdz9jkCp3-aTH738sdnCkMhpsWH3Bvkj1uV7cZ8-ERqAvjlTyXNMsmCezVOlNu2Fzd7uo6iNqEaY-lr36ws/s1600/Pikej_kanot_Mahanadi_510px.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAo6K3Fxibt_3eI0OauIHjPc-EuJt2yOwBzrMpJTQuktbHMnSwIV3wnL6aVdz9jkCp3-aTH738sdnCkMhpsWH3Bvkj1uV7cZ8-ERqAvjlTyXNMsmCezVOlNu2Fzd7uo6iNqEaY-lr36ws/s1600/Pikej_kanot_Mahanadi_510px.jpg" /></a></div>
PK (Pikej) Mahanandia heter den högst verkliga och livs levande huvudpersonen i min bok "New Delhi-Borås". Snart kan du som bor i Stockholm med omnejd lyssna på när han pratar om hur det var att växa upp som dalit i Indien på 1950- och 1960-talet.<br />
<br />
På Mänskliga rättigheter-dagarna lördag 16 november pratar han på Kulturhuset i Stockholm under rubriken Indiens dolda apartheid.<br />
<br />
<div class="entry-title" style="text-align: left;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;"><b>När och var: </b>Lördag 11.30-12.00, Ekoteket, Kulturhuset.</span><strong><span style="color: purple;"></span></strong></div>
<div style="text-align: left;">
<b>Vad: </b>P K Mahanandia växte upp
som Dalit i en by i Indien. Han diskriminerades av lärare och elever av
högre kast. PK berättar i miniseminariet om hur kastsystemet
diskriminerar Daliter; traditionellt och idag.<strong></strong></div>
<div style="text-align: left;">
<strong>Medverkande: </strong> PK Mahanandia, bildkonstnär, född i Orissa.<span style="color: black;"><strong></strong></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="color: black;"><strong>Arrangör:</strong> </span>Dalit Solidarity Network-Sweden, <span style="color: black;">Friends of Village Community Dev. Society.</span></div>
<br />
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-69535814761227845062013-10-11T15:47:00.001+02:002013-10-11T15:47:46.924+02:00Global Fusion i Stockholm – lyssna på L Subramaniam i Berwaldhallen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="360" src="//www.youtube.com/embed/iPbLrX-Ae0Q" width="480"></iframe><br />
<br />
<b>Sista oktober bara måste du </b>gå till Berwaldhallen i Stockholm
och lyssna på den indiska violinisten och virtousen L Subramaniam, som
du kan höra ett smakprov på i Youtubeklippet här ovanför. Jag lovar, det
blir en upplevelse du kommer att minnas resten av livet.<br />
<br />
<b>Subramaniam, som kommer </b>från Chennai (Madras) i sydindiska
Tamil Nadu, är känd för sitt ekvilibristika sätt att komponera
nyskapande musik och traktera en fiol med finess. Han är känd för
filmmusiken som han gjort till indiska regissören Mira Nairs <b>Salaam Bombay</b> (1988) och <b>Mississippi Masala</b> (1991) och för sin medverkan i italienska regissören Bertoluccis <b>Little Buddha</b> (1993).<br />
<br />
<b>Subramaniam har förutom filmmusik</b> för Hollywood skrivit musik för
orkester och balett. Konserten i Stockholm har han kallat Global fusion.
<br />
<br />
<b>Det fina med konserten på</b> fina Berwaldhallen är att det inte behövar kostar skjortan. Billigaste biljetterna går lös på bara 50 kronor. <br />
<br />
Boka biljetter <a href="http://berwaldhallen.ebiljett.nu/Home/tickets/705/False" target="blank">här</a>!
</div>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-57963420353618157842013-09-30T09:02:00.001+02:002013-09-30T09:02:11.882+02:00Kärleksresenär på cykel<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtxxMetjlyb_k3aHJ-TCTyfge96PzbQrpImJaqKI2CgqWsxZvmc1O773ghkNM84q5aF1Y5xqpFcdaKkXJ4WkXKKxgCztXMbRKjOR_9JhS4D3vvl5BQ-DkXlF9dngAMxtr1zv66ejDNLtQ/s1600/2.+PK_Lotta_Sverige_28_maj_1977.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtxxMetjlyb_k3aHJ-TCTyfge96PzbQrpImJaqKI2CgqWsxZvmc1O773ghkNM84q5aF1Y5xqpFcdaKkXJ4WkXKKxgCztXMbRKjOR_9JhS4D3vvl5BQ-DkXlF9dngAMxtr1zv66ejDNLtQ/s400/2.+PK_Lotta_Sverige_28_maj_1977.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Så är årets bokmässa över. </b>Jag hade två framträdanden där
jag berättade om min senaste bok, New Delhi–Borås – den osannolika berättelsen
om indiern som cyklade till kärleken i Sverige (Forum förlag 2013). Med på
scenen båda gångerna var PK Mahanandia, bokens huvudperson, det vill säga
indiern som cyklade till kärleken i Sverige.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Första framträdandet var </b>på stora scenen på Internationella
torget. De andra framträdandena på den scenen handlar framför allt om
orättvisor, brist på mänskliga rättigheter, övergrepp och missförhållanden. En
av utställarna som stått och lyssnat på det deprimerande framträdandet efter et
andra, berättade för mig efteråt hur upplyft hon hade blivit av storyn om PK
Mahanandias väg från oberörbar, diskriminerad bypojke i östra Indiens djungler
till konststuderande i New Delhi, mötet med en svensk flicka född i Oxens
tecken, som skulle förändra hans liv, och till sist kärleksresenär på en cykel
över Afghanistans berg och genom Irans öknar på väg för att återförenas med sin
stora kärlek i Borås.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Andra framträdandet var </b>på lördagen på Litteraturscenen, i
regi av Författarcentrum och Författarförbundet, på bästa tid mitt på dagen då
mässan är proppfull av bokintresserae göteborgare. Anledningen till att jag
fick en sådan fin tid, prime time, är att den egentligen var Karl-Ove
Knausgårds, men han ställde in. Jag och PK var alltså stand in för den
självbespeglande norska författaren som bestämt sig för att dra sig tillbaka
från alla offentliga framträdanden under hösten.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För er som inte var på plats tänkte jag här bjuda på ett av
styckena ur boken som läste upp vid båda framträdandena. Texten handlar om
tiden då PK, den oberörbara djungelpojken från Orissa i östra Indien, kommit
fram till Borås och upplever en del kulturkrockar:</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Han tycker att att Sverige är ett märkligt land. Folk går
omkring och tackar varandra för självklarheter. Samtidigt säger de ständigt
till varandra meningslösa saker som att ”det är vackert väder idag”. Varför?
Att hålla upp en dörr och bjuda på mat är en plikt snarare än en ynnest. Det är
det minsta man kan göra som människa. Och vad det är för väder vet ju redan
alla. Det är bara att böja på nacken och blicka uppåt om man vill vara säker. </i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Om dina vänner och släktingar skulle komma till Orissa,
säger han till Lotta, och om de skulle promenera på huvudgatan i min hemby och
stöta ihop med min bror och öppna med hälsningsfrasen ”Vilket fint väder vi har
fått, Mr Prabat”, då skulle han skaka på huvudet och gå vidare utan att stanna,
eftersom han skulle vara övertygad om att han stött på dårar.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Jag kommer nog att vänja mig, tänker han. </i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>När han träffar Lottas mamma första gången tror han att han
har lärt sig. Han har repeterat de svenska artighetsfraserna som Lotta tjajat
om.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Fråga hur hon mår, prata sedan om vädret. Hur mår du?
Vackert väder idag! upprepar han för sig själv flera gånger när bilen svänger
upp framför deras hus och parkerar bakom de höga snövallarna.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Men det är kallt och han måste göra en ändring i hälsningen:</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Hur mår du? Kallt idag! Riktigt kallt!</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Orden känns fortfarande som om de hörde hemma i en dåres
mun. De är obekväma för honom. Kantiga och konstiga.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Öga mot öga med svärmor är det dags för eldprovet:</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Hur mår du? frågar han, och tillägger:</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Griskallt idag, eller hur?</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Det är nästan rätt, men bara nästan. Svärmor, som hör
dåligt, tystnar. Pikej tror att det är hennes melankoliska läggning.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Men senare på kvällen frågar Lotta argt:</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Varför sa du till mamma att hon var en gris? Hon ringde
och sa att du liknat henne vid en gris. Hon var väldigt, väldigt upprörd.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Ett missförstånd, urskuldrar han sig. </i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>När han hälsar på Lottas pappa går det nästan lika illa.
Svärfar sträcker fram handen för att hälsa på Pikej, men då dyker han snabbt
ner på golvet för att vidröra svärfars fötter. Så gör man. Det är en självklarhet
när man träffar äldre släktingar. Men tydligen inte i Sverige, för senare får
han höra att Lottas pappa förvånat tänkt: men vart tog den lille indiern vägen?</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i>Och så är det det där med boskapen. Första sommaren får han
syn på kor i en hage vid Lottas föräldrars sommarstuga strax utanför Borås. Han
tänker: någon har glömt att öppna grinden. Kor ska ströva fritt. Han öppnar
grinden. Jo, även svenska kor längtar efter frihet. De vaggar godmodigt ut på
vägen. </i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Men bilarna tutar irriterat. Pikej vinkar glatt tillbaka.
Bilister i Indien brukar tuta för att få korna att gå åt sidan.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Allt är frid och fröjd.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>Men bonden är arg.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Vem släppte ut korna? frågar han argt.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<i>– Det gjorde jag, svarar Pikej stolt.</i></div>
<i>
</i><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Boken finns i bokhandeln, men också att beställa från <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/new-delhi---boras-den-osannolika-berattelsen-om-indiern-som-cyklade-till-sverige-for-karlekens-skull-9789137138527" target="_blank">Adlibris</a>.</b></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-3048316277483574812013-09-24T15:25:00.001+02:002013-09-25T10:43:57.101+02:00Stjärnekonomernas bråk om Indiens fattiga<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0NkvgN7WedVAK1QmyNAEkUiTG4rhjaoV9fWwICh1NfYvaXboFbE__wcSyLxxEADkWrKVRHvGDKe7PeGnepHii2CgGo_Y5cgYPQgYNNDvugVKWrjbGVXjH-Sbse-o1QYbe6S_a4phHvYM/s1600/Fattiga_Amartya_Sen_Jagdish_Bhagwati_520.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0NkvgN7WedVAK1QmyNAEkUiTG4rhjaoV9fWwICh1NfYvaXboFbE__wcSyLxxEADkWrKVRHvGDKe7PeGnepHii2CgGo_Y5cgYPQgYNNDvugVKWrjbGVXjH-Sbse-o1QYbe6S_a4phHvYM/s1600/Fattiga_Amartya_Sen_Jagdish_Bhagwati_520.jpg" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>Indiens ekonomi krisar efter</b> 22 år
av makalös tillväxt. I början av september – medan den indiska rupien föll i
värde och räntorna steg – godkände landets parlament en lag som ska ge
subventionerad mat till de 800 miljoner indier som fortfarande räknas som
fattiga.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Men frågan är om
jättelika statliga stödprogram verkligen är bästa metoden för att utrota
fattigdomen? </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Oppositionen
kallar matsubventionerna för röstfiske. Och Indiens två mest kända ekonomer är
oense om det är staten eller marknaden som ska hjälpa Indiens fattiga.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkT2vCpcd0HZdCGF1iL9McAhDsf9jG3RaMk9ONXoX0JZ_scR7EmuZUbEI8cFHxrUFoFGY_dewOKrZG2lEW-araLmvsL_OJ6NEemF-y_Y641yqYP6LXiy37GlXUIPs6_1zXK0XeRZS9Jas/s1600/poverty-india.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkT2vCpcd0HZdCGF1iL9McAhDsf9jG3RaMk9ONXoX0JZ_scR7EmuZUbEI8cFHxrUFoFGY_dewOKrZG2lEW-araLmvsL_OJ6NEemF-y_Y641yqYP6LXiy37GlXUIPs6_1zXK0XeRZS9Jas/s320/poverty-india.jpg" width="301" /></a></div>
<b>I ena ringhörnan Amartya Sen</b>, som
fick nobelpriset i ekonomi 1998 och är verksam vid Harvard. I andra ringhörnan
ekonomiprofessorn Jagdish Bhagwati vid Columbiauniversitetet.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Fajten började sedan
Amartya Sen publicerat sin nya bok, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">An Uncertain
Glory,</i> som betyder ungefär <i style="mso-bidi-font-style: normal;">En osäker
triumf</i>. I boken skriver han att Indien är ensamt bland Asiens tillväxtländer
om att inte ha lyckas förbättra livsvillkoren för de allra fattigaste. Trots decennier
av tillväxt, som bara överträffas av Kina, är hälsotalen fortfarande usla för hundratals
miljoner indier.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Något är kort
sagt fundamentalt fel med den indiska modellen, menar den indiska
nobelpristagaren.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Under
tillväxtåren fick man in stora skatteinkomster och statens finanser var mycket
goda. Därför borde man ha passat att satsa ordentligt på grundskolor och
primärvård. Amartya Sen tycker att Indien missade en historisk chans att minska
fattigdomen.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Istället får man
se sig slagna till och med av det undergångstippade grannlandet Bangladesh, som
har betydligt sämre ekonomi än Indien, men stoltserar med snabbare ökning av
läs- och skrivkunnighet och medellivslängd. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”Livet för den
fattigare halvan av Indiens befolkning är i stort sett inte bättre än för den
fattigare halvan av Afrikas befolkning”, skriver Amartya Sen – och argumenterar
för att Indien inte bara kan bygga järnvägar, flygplatser och bredbandsnät, utan
också måste satsa på den sociala infrastrukturen.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>Problemet med statliga
</b>välfärdsprogram är bara att toppolitikernas vackra intentioner förfuskas av
politiker och tjänstemän på lägre nivå, kontrar Jagdish Bhagwati, som länge
räknats som nummer två efter Amartya Sen bland Indiens internationellt kända
ekonomer. Statliga sociala projekt göder bara korruptionen, säger han. Fattigdomen
beror inte på Indiens taskiga offentliga utbildning och sjukvård, utan på att landet
har så dåligt investeringsklimat.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Se istället till
att folk får jobb så kommer de att satsa på sin egen utbildning och hälsa,
skriver Bhagwati i sin nya bok, som heter <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Why
Growth Matters</i>, alltså <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Varför
tillväxt är så viktig</i>.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>För första gången på 22 år har
Indien</b> i år drabbats av ekonomisk kris. Nästa år är det parlamentsval, och ska
den Kongresspartiledda koalitionen bli omvald måste den hitta på något som lindrar
effekterna av raset. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Och hittat på
något, det har man – och det med råge. De 800 miljoner indier som har det sämst
ställt ska nämligen erbjudas möjlighet att varje månad köpa fem kilo statligt
subventionerat ris, hirs och vete. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Denna gigantiska
Marshallplan till Indiens fattiga, som redan klassats som världens mest
omfattande välfärdsprogram, kommer att kosta astronomiska 140 miljarder kronor
om året. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Men det vore det kanske värt. Om
hjälpen når fram skulle den onekligen göra skillnad.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Kruxet är att det
mesta av sådana här satsningar försvinner hos olika mellanhänder, medan bara
små rännilar sipprar ner till de fattigaste. Rajiv Gandhi, som var premiärminister
i slutet av åttiotalet, sa att av varje 100-rupiersedel som staten ger i bidrag
till behövande så når bara 10 rupier fram.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Med tanke på fusket
har Jagdish Bhagwati i högra ringhörnan en poäng i att det är klokare att se
till att näringslivet har bra villkor och att folk får jobb än att skapa ett
enormt byråkratiskt system för att avgöra vem som har rätt att få köpa subventionerad
säd.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Men Amartya Sen i
vänstra ringhörnan har å andra sidan rätt i att ekonomisk tillväxt inte räcker
för att skapa välstånd för de fattigaste. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
I de tre indiska
delstater – en i Himalaya och två vid landets sydspets – som är mest jämlika
och har högst utbildningsnivå och hälsostandard, är märkligt nog medelinkomsten
låg och tillväxten långsam.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Medan de indiska
delstater som toppar inkomst- och tillväxtligan har större klyftor och fler fattiga.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Därför skulle
jag vilja påstå att ställningen i matchen mellan de båda indiska stjärnekonomerna
om hur man bäst hjälper Indiens fattiga för närvarande är… oavgjord. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<i>Sändes i Obs i Sveriges Radio 24 september 2013. <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5654036" target="_blank">Lyssna!</a> </i></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<i>Beställ Amartya Sens <a href="http://www.adlibris.com/se/bok/an-uncertain-glory-india-and-its-contradictions-9780691160795" target="_blank">An Uncertain Glory</a> (skriven tillsammans med Jean Dreze) och Jagdish Bhagwatis <a href="http://www.adlibris.com/se/sok?q=why+growth+matters%3A+how+economic+growth+in+india+reduced+poverty+and+the+lessons+for+other+developing+countries" target="_blank">Why Growth Matters</a> (skriven tillsammans med Arvind Panagariya) på Adlibris. </i></div>
<i>
</i><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-72631673137765765562013-09-03T06:33:00.001+02:002013-09-03T06:33:46.693+02:00India Unlimited: föredrag och diskussioner om Indien<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b>Missa inte Indienseminarierna och</b> minglet på Hotell Clarion Skanstull imorgon (onsdag 4 september) eftermiddag kl 16-19. Alla Indienintresserade välkomna! Fri entré!<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6WurY-urwrJGuWZ9SG_mMtEDLssoQwdPSeMabSvpPaq-6TL18t8AfAnEhTZLBlX20g2q17sT-PSKLcnnyaGDv55iYwvSRB5_5kxDhjseHp3YI3hMwC6iHHsM1u6nBe7nwWk896Jnvdkw/s1600/PROGRAMME+4+Sept+2013.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6WurY-urwrJGuWZ9SG_mMtEDLssoQwdPSeMabSvpPaq-6TL18t8AfAnEhTZLBlX20g2q17sT-PSKLcnnyaGDv55iYwvSRB5_5kxDhjseHp3YI3hMwC6iHHsM1u6nBe7nwWk896Jnvdkw/s1600/PROGRAMME+4+Sept+2013.jpg" /></a></div>
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-20237963426544990662013-08-23T11:03:00.000+02:002013-08-23T11:08:48.096+02:00SVT-korrens bok om matens betydelse i Indien<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8MtjFidQBdVfEtioxImpwYYgNpDPkpRDvdjQLw1Db5SWqeMt1vNSZc9UK2hJ5AjzTET8EVOXE8xkoaVZEQyigQ1BVjhpWZRrw2gKNl5OyN2v8kR6uFD0A95ZiKB3QHPm2GpG-qW5fdgA/s1600/Malin_barnen_510.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8MtjFidQBdVfEtioxImpwYYgNpDPkpRDvdjQLw1Db5SWqeMt1vNSZc9UK2hJ5AjzTET8EVOXE8xkoaVZEQyigQ1BVjhpWZRrw2gKNl5OyN2v8kR6uFD0A95ZiKB3QHPm2GpG-qW5fdgA/s1600/Malin_barnen_510.jpg" /></a></div>
<br />
<b>Varför äter indierna som de gör? </b>Varför är det så mycket starka kryddor i maten och varför vägrar hinduer att äta nötkött, muslimer att äta fläskkött och jainister grönsaker som växt under jorden, som lök och potatis?<br />
<b><br />Malin Mendel Westbergs nya bok, </b>Bombay take away, är ingen kokbok, det är en reportagebok om matens betydelse för indierna och det indiska samhället. Men varje kapitel avslutas med ett recept, så lite konkret matinspiration får man på köpet. Men här finns inte bara recept på finmat, utan också på grytan som trottoarboende i Bombay kokar över gasolköket på gatan. <br />
<br />
<b>Malin är frilansande tv-journalist </b>och filmfotograf och har tillbringat de åtta senaste vintrarna i Indien med man och barn. I Indien gör hon inslag för olika SVT-program, som Rapport/ Aktuellt och Korrespondenterna.<br />
<br />
<b>I senaste Vagabond, nr 7.2013, </b>finns en intervju med Malin och hennes recept på en av Indiens vanligaste maträtter, linsgryta, dal fry.<br />
<br />
Här läser du mer om <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9146223517" target="_blank">Bombay take away</a>.</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-61165671481139819752013-08-22T12:02:00.000+02:002013-08-22T18:40:13.221+02:00Naturfolk vann strid om "Avatarbergen"<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmXtbRGiSnMcljCrfscpz7WdMgSQojbaiaP-4EoXrUY7HxRWh9wSsuI5NVL9Eb4xFjVAeKKu_pV8NxbtiAA1_HoS5kLdLaQ7Gh8lj-OzGYIPy4OdhYfjNzjiq7L08SguQoB9piA_1jfbI/s1600/Dongria_avatar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmXtbRGiSnMcljCrfscpz7WdMgSQojbaiaP-4EoXrUY7HxRWh9wSsuI5NVL9Eb4xFjVAeKKu_pV8NxbtiAA1_HoS5kLdLaQ7Gh8lj-OzGYIPy4OdhYfjNzjiq7L08SguQoB9piA_1jfbI/s1600/Dongria_avatar.jpg" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>Striden fortsätter mellan </b>det stora
gruvföretaget och naturfolken om rätten att exploatera de heliga bergen i
Orissa.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Senaste nytt är
att naturfolken, dongria kondh, vunnit en delseger. Konflikten som såväl medier
som lokala aktivister jämfört med den kamp som utkämpades mellan det blå na’vi-folket
och människor i Hollywoodfilmen Avatar.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Nyligen hölls en
folkomröstning bland 8 000 dongria kondh-folk som bor runt Nyamgiri Hills i
södra Orissa. Valresultatet var entydigt: stoppa utvinningsplanerna. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Folkomröstning,
den första av sitt slag i Indien, tillkom på initiativ av högsta domstolen i
New Delhi för att komma till rätta med den tio år gamla konflikten.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Dongria kondh
anser att kullarna är heliga och inte får exploateras, eftersom deras
överlevnad är beroende av att naturen behålls intakt.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Gruvföretaget,
Vedanta Resources anser å sin sida att kullarna är lönsamma och måste exploateras på bauxiten som
finns i deras innandöme.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Folkomröstningen
var möjlig att genomföra sedan domstolen tolkat de rättigheter som stam- och
skogsfolken har enligt <a href="http://www.forestrightsact.com/what-is-this-act-about" title=""><span style="color: windowtext; text-decoration: none; text-underline: none;">Forest Rights
Act från 2006</span></a>, som säger att religiösa och kulturella värden måste
skyddas. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
– Folkomröstningen
var ett positivt initiativ i enlighet med FN:s principer. Indien är en
demokrati och vi kräver att liknande folkomröstningar ska hållas också på andra
håll i landet där ny gruvdrift planeras, säger Ravi Rebbapragada,
generalsekreterare för <a href="http://www.mmpindia.in/indexmm.htm" title=""><span style="color: windowtext; text-decoration: none; text-underline: none;">Mines,
Minerals and People</span></a>, en allians av enskilda, institutioner och
organisationer som kämpat mot utvinningsplanerna. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
2010 vädjade
dongria kondh genom organisationen Survivor International till
Avatar-regissören James Cameron om hans stöd för deras sak, eftersom de menade
att konflikten om kullarna är så lik den som na’vi-folket i filmen utkämpade.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Det blå na’vi–folket
på planeten Pandora förlorade.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Dongria kondh i
Orissa vann – åtminstone en delseger.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Fortsättning
följer.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br />
<b>Läs mer:</b> <a href="http://www.survivalinternational.org/news/5529" target="_blank">Dongria kondhs vädjan till James Cameron</a>.<b> Min senaste bok</b>, dokumentärromanen New Delhi-Borås utspelar sig till stor del i djungelområden i Orissa, eftersom huvudpersonen är uppväxt där (hans mamma kommer från stamfolksgruppen kutya kondh) – <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137138529" target="_blank">läs mer om boken här</a>. </div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-5244113856077052712013-08-21T17:02:00.003+02:002013-08-22T10:32:59.291+02:00Ljusnande framtid i Bombay och Calcutta<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIjMcbIjurNgHIo06mxuY_O6OsSwl0huM7RAuiB4yHfvn-pNJs5o4u_kwoibPbXnQpSj51LdY3Jcpb6gWN-_Fm7D-E4iVhYrorIvNqGDCyfXLkZJi1RFgkhd0ag5j5EGufmyz77DtRgQQ/s1600/Chaudury_Boo_540.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIjMcbIjurNgHIo06mxuY_O6OsSwl0huM7RAuiB4yHfvn-pNJs5o4u_kwoibPbXnQpSj51LdY3Jcpb6gWN-_Fm7D-E4iVhYrorIvNqGDCyfXLkZJi1RFgkhd0ag5j5EGufmyz77DtRgQQ/s1600/Chaudury_Boo_540.jpg" /></a></div>
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>När jag tittar ut genom fönstret
</b>från flygplanet som om några sekunder ska sätta ner hjulen på landningsbanan
ser jag rakt in i en annan värld än min: en värld där allt i tillvaron är ett
gungfly och till och med invånarnas adresser är kriminella. Ända fram till
staketet några ynka meter från banändan arbetar, sover och äter människor i ett
brokigt gytter av illegalt uppförda hus på mark som egentligen tillhör flygplatsmyndigheten.
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
När jag kommer
ut från terminalen sätter jag mig i en taxi och skumpar fram på Airport Road.
Hade jag vridit på huvudet hade jag sett reklamtexten för italienska golvklinkers
som kantar vägen: <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Beutiful forever
Beutiful forever Beutiful forever</i>. Hade jag bett chauffören att stanna,
klivit ur och kikat in bakom reklamskylten hade jag sett en kloakdamm omgiven
av skjul. Jag hade kanske rentav fått syn på den flitiga sopsorteraren Abdul,
den koleriska, olyckliga och enbenta Fatima eller den hårt studerande Manju,
den enda i kåkstaden som citerar Faust, och hennes mamma Asha, som engagerat
sig i hinduhögerpartiet Shiv Sena och blivit slummens inofficiella boss. Jag
hade helt enkelt fått syn på några av invånarna i Annawadi, slumområdet bakom
muren med reklamtexten, tillika några av karaktärerna i amerikanska
journalisten Katherine Boos litterära reportage ”Bakom det evigt vackra”. Boken
som redan har utnämnts till en nutida klassiker i sin skildring av fattigdom.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Som centrum för finansföretag
och aktiebörs och filmindustri är Bombay Indiens svåraste frestelse. Ekonomin
går på högvarv, arbetslösheten är låg, möjligheterna är oändliga. Alla indier
har någon gång drömt om <i style="mso-bidi-font-style: normal;">paap-ni-bhoomi</i>,
det syndiga landet, frihetens boning, de stora stålarnas stad – inte minst tack
vare filmerna från Bollywood.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Men så ska man
ju ha någonstans att bo också. Eftersom staden är byggd på en halvö, ett smalt
finger som pekar ut i Indiska oceanen, slår bostadsbristen och trängseln världsrekord.
27 000 invånare per kvadratkilometer, fyra gånger tätare än i Hongkong. Hälften
av stans befolkning på 18 miljoner bor i provisoriska bostäder. Ett helt
Sverige i slum eller slumliknande förhållanden med ingen eller bristfällig
tillgång till vatten och avlopp. Och det bara i Bombay.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Det är därför
staden som lockar så många landsbygdsindier att prova den urbana lyckan också kallas
Slumbay.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>I Katherine Boos reportagebok om
</b>flygplatsslummen Annawadi gestaltas huvudpersonerna med repliker och tankar som
om författaren tagit sig in i deras huvuden. De är <i style="mso-bidi-font-style: normal;">new journalism </i>när den är som bäst, det vill säga reportage i
skönlitterär form. Inte ett ord om reporterns väg fram till slummen och hennes möten
med sina intervjuobjekt, som pågick mellan 2007 och 2011. Katherine Boo är en
renlärig och konsekvent fluga på väggen. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
I centrum för
berättelsen står den tonåriga sophandlaren Abdul och hans familj som ständigt
befinner sig i konflikt med sin granne, den enbenta Fatima. Vardagsträtorna
eskalerar och leder till ett bisarrt självmord där Fatima strax innan hon dör anklagar
Abduls familj för att ha drivit henne till att tutta eld på sig själv. Orättvisa
beskyllningar slungas mellan de rangliga slumskjulen och polisen kommer med ett
erbjudande i ett försök att trygga sin egen försörjning: betala mutor eller
blir inburad (och misshandlad). Till sist segrar ändå rättvisan, märkligt nog kan
man tycka, i form av en domstol som faktiskt är beundransvärt omutbar.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Livet i staden är
en ständig kamp. Men i byarna de en gång utvandrade från var det ännu värre. På
landet var man fast i kastsystemets statiska hierarki, medan man i den
globaliserade och meritokratiska staden är fri att förverkliga det goda livet: ”evigt
vackra” golvklinkers, en bostad med kontrakt eller lagfart – och kanske
också en Ipod. Framåtanda går före härkomst. Kunskaper i engelska går före kasttillhörighet.
På så sätt är storstadsslummen ett framsteg. Men samtidigt gör parallellvärldarna,
stadens bipolaritet, att frustrationen växer. Inget kan döljas, alla ser allt
och alla. Tätt intill de helvetiskt kloakstinkande gränderna hägrar den himmelska
flygplatsterminalen och det femstjärniga Hyatt Regency, ljusskimrande palats av
modernt liv och rena blanka ytor. När matlagningseldarna tänds i skymningen och
hundratals rökar stiger mot skyn ringer lyxhotellets gäster till receptionen och
undrar oroligt om det inte ”skett en explosion” i närheten – och nästa morgon
klagar de på askan från kogödseln, bränslet i slumköken, som nu lagt sig som
ett grått täcke över den annars ljusblå hotellpoolen.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>Att få ta del av sluminvånarnas
tankar </b>om sina liv hör inte till vanligheterna. Oftast är det ju politiker,
forskare och andra förståsigpåare som tolkar deras situation. Därför applåderar
jag Katherine Boos ambitiösa projekt. Men samtidigt är hennes skönlitterära idé
att gestalta invånarna som sammansatta människor problematisk. Katherine Boo
pratar inget indiskt språk, utan har förlitat sig på språkkunniga mellanhänder.
Hon har heller inte bott i slummen, utan gjort regelbundna besök. Risken är förstås
enorm att hon övertolkar och tillrättalägger. En annan invändning är att hon är
amerikan; en ”kulturresenär” som med sitt utifrånperspektiv projiceras sina förutfattade
idéer om hur det är att leva i slum. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
En indisk
iakttagare hade med sitt inifrånperspektiv förmodligen noterat andra detaljer i
deras liv, men å andra sidan varit avtrubbad av hemmablindhet. Av egen
erfarenhet vet jag dessutom att många medelklassindier har fler förutfattade
meningar om och rädslor inför slummen än vad utlänningar har. Ju längre jag
läsare, desto mer övertygad blir jag om att Katherine Boos perspektiv är till
mer fördel än hinder.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Det
häpnadsväckande med reportageboken är att alla inblandade behållit sina riktiga
namn och att också deras mindre fördelaktiga sidor skildras ingående. Slumivånarna
prostituerar sig, mutar poliser, lurar välgörenhetsorganisationer på pengar, sprider
falska rykten och tittar passivt på när en olycksbroder förblöder, i rädsla för
att annars bli insnärjd i polisens katt-och-råtta-lek och själv gå under. De
framstår knappast som särskilt medkännande, ädla eller moraliskt föredömliga. Ändå,
läser jag i ett AFP-reportage efter bokens publicering, tycker de namngivna sluminvånarna,
bokens huvudpersoner, att Katherine Boo gjort ett strålande jobb. ”Jag har läst
boken, jag gillade den, även om den fick mig att gråta. Den är inte påhittat,
det som står är sanning”, säger tonårsflickan Manju till en förbluffad AFP-reporter,
som kanske hade förväntat sig att höra att sluminvånarna kände sig kränkta av
publiceringen. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>I Bombay har det styrande</b>
hinduhögerpartiet Shiv Sena exploaterat och till och med konstruerat
motsättningar mellan hinduer och muslimer, inte minst i slummen. I Calcutta är
det annorlunda.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Här i delstaten
Västbengalen styrde en vänsterallians ledd av dogmatiska Communist Party of
India (Marxist) mellan 1977 och 2011. Vänsterstyret misslyckades med att parera
de katastrofer som krig, flyktingströmmar och lågkonjunktur orsakat. Upptagna
som man var med att förhålla sig till världen efter kalla krigets slut tittade
politikerna passivt på när förfallet tilltog, trottoarerna befolkades av fattig
landsbygdsbefolkning och radikala fackföreningar lamslog det lokala
näringslivet med ständiga strejker. De senaste decennierna har jag själv
vandrat gata upp och ner och sett hur groparna i gatorna växt och fasaderna
vittrat, allt medan hammaren och skäran lyser rött från nytryckta affischer och
buckliga aluminiummegafoner ropar ut marxistiska slagord.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Idag är Bombay
vad Calcutta en gång var. Calcutta var en av världens modernaste städer med
blomstrande internationell handel och ett rikt kulturliv. Hundratals litterära
tidskrifter gavs ut, poesiuppläsningar var frekventa, liksom teater-, dans- och
filmscenerna, inspirerade av 1913 års nobelpristagare i litteratur, Rabindranath
Tagore, och den bengaliska renässansens fader, Ram Mohan Roy. Calcutta präglades
av intellekt, känsla och förnuft, vilket manifesterades av att intellektuella tog
sig nyskapande namn som innehöll olika varianter av det bengaliska ordet för ”ljus”.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Idag är det
mesta i Calcutta snarare mörker och ett sluttande plan, men en sak lyckades delstatens
postkoloniala politiker med, skriver Amit Chaudhuri, författare, poet och
professor i samtida litteratur i brittiska East Anglia, i sin nya reportagebok
”Calcutta – two years in the city”. Och det var att skapa fredlig samexistens i
smältdegeln av hinduer, kristna, muslimer, väsensskilda språk, seder och bruk. ”Vänsterfrontens
långvariga styre har förmodligen gjort Calcutta till … den minst xenofobiska
staden i Indien – eller, kanske, i hela världen”, skriver han. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Amit Chaudhuris
reportage är skrivet i klassisk flanörstil. Han varvar doft-, färg- och
ljudrika stadspromenader med intervjuer med allt från trottoarboende till
överklassfamiljer. Däremellan minns han sin egen uppväxt och skriver historiska
och politiska genomgångar med en sällsynt berättariver. Han vill så gärna att
läsaren ska förstå hans sakta sammanfallande, motsägelsefulla men ändå kulturellt
vitala stad.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Jag älskar den
här genren, det essäistiska reseskrivandet, som fortfarande är så stort i den
anglosaxiska bokvärlden. Chaudhuri, född i Calcutta, uppvuxen i Bombay och
självförverkligad i exil i Storbritannien, skriver på engelska, ett språk som
han behärskar med elegans.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Reportaget handlar
om hans återvändande till födelsestaden. Chaudhuri är ”inne” samtidigt som han
är ”ute”, både resenär och inföding, och kan välja position som det passar
honom.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>Medan Katherine Boo valt att
skildra ett</b> av människans grymmaste och solkigaste habitat, storstadsslummen, ger
Amit Chaudhuri en sötsur och hoppfull bild av staden som resten av världen
gjort synonym med fattigdom. Han ser desperationen i ögonen på de som lever ur
hand i mun, men också potentialen i kombinationen av tradition, bildning och
radikalitet. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Bombay må ha ett
blomstrande näringsliv och en stundtals boomande aktiebörs, men om man dömer en
stad utifrån efter hur tolerant och kulturell den är vinner Calcutta
stadskampen med hästlängder. I Calcutta läser arbetare långa artiklar i morgontidningen,
medan polisen – som i Indien förknippas med ignorans och fysisk brutalitet – svänger
sig med litterära och politiska citat.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Amit Chadhury
möter Calcuttapoliser som uppfordrande förklarar för honom att han inte får
skriva eskapistisk smörja, utan att ”litteraturen måste vara en spegel av
samhället”. Den brittiskindiska professorn i samtida litteratur kan inget annat
göra än att nicka instämmande åt den khakiuniformsklädda polismannens
snusförnuft.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Böckerna:</b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
”Bakom det evigt vackra – livet,
döden och den ljusa framtiden i Mumbais slum” av Katherine Boo (Marcus förlag
2012)</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
”Calcutta – two years in the city”
av Amit Chaudhuri (Union Books 2013)</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
</div>
-->
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Fler Bombay- och Calcuttaskildringar:</b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
”Dharavi – Documenting
Informalities” (2010) av svenska Konsthögskolans Jonatan Habib Engqvist och
Maria Lantz. Coffetable-bok om Bombays – och Asiens – största slum.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”I skuggan av
Taj Hotel” (1988) av Anita Desai. Roman om judisk man som flyr trettiotalets
Tyskland, hamnar i Bombay och lever fattigt med sina katter i skuggan av
Indiens lyxigaste hotell.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”Calcutta” av
Geoffrey (1998) Moorhouse – historiskt och samtida reportage av brittisk
journalist.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”Glädjens stad” (1986)
av Dominque Lapierre – roman om Calcuttas slum. Också film. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”Maximum City –
Bombay lost and found” (2004) av Suketu Mehta. Bästa reportageboken som
någonsin skrivits om Bombay. Vad Charles Dickens gjort för London har Suketu
Mehta gjort för Bombay, recenserade en amerikansk tidning.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”Shantaram”
(2007) av Gregory David Roberts. En nästan tusen sidor tjock äventyrsroman om
förrymd australisk fånge (författarens alterego) som lever bland backpackers
och mafiosos i Bombay.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
”Slumdog
Millionaire” (2006) av Vikas Swarup. Medryckande berättelse (som först hade
titeln Vem vill bli miljardär?) om slumpojken som vinner högsta priset i en
frågesport. Också Oscarsbelönad film.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<i>Publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet under vinjetten Under strecket 7 augusti 2013</i>.</div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-76925333313105968482013-05-23T13:44:00.002+02:002013-05-23T13:47:00.342+02:00Indiska nättroll tycker till om Husbykravallerna<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0Bq0ZXwcXMft9U4SfJVzZWdNHpatRtikfkEPwros7acHAHTAsx0x7L7IBqfhwPZX3qsjcT5DW_Nxf2P4ajkfuYNMEDi6gO0DZeBv6bX7T9h7FnBEC7ax_V6hF3erexxNguS-0IsKf-ec/s1600/Stockholm_Husby.2.0.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0Bq0ZXwcXMft9U4SfJVzZWdNHpatRtikfkEPwros7acHAHTAsx0x7L7IBqfhwPZX3qsjcT5DW_Nxf2P4ajkfuYNMEDi6gO0DZeBv6bX7T9h7FnBEC7ax_V6hF3erexxNguS-0IsKf-ec/s1600/Stockholm_Husby.2.0.jpg" /></a></div>
<br />
<b>Times of India har en artikel om kravallerna</b> i Husby och andra Stockholmsförorter som nu pågått i fyra nätter. Times of India skriver:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i><span id="advenueINTEXT" name="advenueINTEXT" style="float: left;"><span class="cm_word" style="border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 255) ! important;">"The riots</span>
in one of Europe's richest capitals have shocked a country that prides
itself on a reputation for social justice, and fuelled a debate about
how Sweden is coping with <span class="cm_word" style="border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 255) ! important;">both youth unemployment</span> and an influx of immigrants."</span></i></blockquote>
<br />
<br />
<br />
<br />
<b>Efter artikeln, som påpekar hur mång</b>a invandrare tar emot, följer en kommentarsträng med hundratals kommentarer.<br />
<b><br /></b>
<b>Här får man klart för sig att nät också finns</b> i Indien. Kommentarerna pendlar mellan att påstå att Sverige är ett djupt rasistiskt samhälle och att skylla allt på muslimer. Så går det om man släpper in en massa pakistanier och andra muslimer, menar indiska nättroll.<br />
<br />
<b>Mest förvånande kommentaren kommer</b> från Vincent i Madras (Chennai) som skriver:</div>
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
<i>"Keep allowing third-world people inside and this is
what happens. Western nations need to shut their doors and save themselves from
the third-world deluge."</i></div>
</blockquote>
<b>En störtflod från tredje världen! Formulerat</b> av någon som uppenbarligen bor i densamma.<br />
<br />
<a href="http://timesofindia.indiatimes.com/world/europe/Swedens-capital-Stockholm-hit-by-worst-riots-in-years/articleshow/20208567.cms" target="_blank">Läs artikeln och kommentarerna här!</a>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-43277121277225482792013-05-22T14:52:00.000+02:002013-05-22T14:57:44.238+02:00Till mamma på mors dag<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiqP82gb7v5gBlkQhOq5J2Rm8c2tZoMxMNFODw_7-NlcsjVfZxAum0OJ9j30x3WefdKuohih_lFbRTIUmomsoF5zO7ylcdUjl9IBrzCa9Yqc_2-upFpjuvsRvwOw5CbqhcVvLytsGGOug/s1600/NewDelhiBoras_Akademimorsdag.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiqP82gb7v5gBlkQhOq5J2Rm8c2tZoMxMNFODw_7-NlcsjVfZxAum0OJ9j30x3WefdKuohih_lFbRTIUmomsoF5zO7ylcdUjl9IBrzCa9Yqc_2-upFpjuvsRvwOw5CbqhcVvLytsGGOug/s320/NewDelhiBoras_Akademimorsdag.jpg" width="200" /></a></div>
<b>På söndag är det mors dag</b> och vad vore en bättre present till mamma
än en kärlekshistoria om hur man med hjälp av ödet, hoppet och en
begagnad cykel återförenas med den man älskar mest.<br />
<br />
Min bok <i>New Delhi–Borås</i> handlar om allt det – och är just nu ett av <a href="http://akademibokhandeln.se/presenter/morsdag/" target="blank">Akademibokhandelns presenttips</a> till mamma på mors dag!<br />
<br />
<b>Här kan du läsa ett</b> <a href="http://read.riidr.com/reader/9340/#page/0/0" target="blank">gratis smakprov</a> ur boken.</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-36149690354736050772013-05-20T16:19:00.004+02:002013-05-20T16:33:33.926+02:00Toppmöte mellan Indien och Kina börjar idag<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGzv6AR0X_kqAGmKUUiRoImS_hV1hypajrz9tEuvuv16w7b13N-fUj3F3gejtvEfTBIwOrcrKtu-IwNNfQ_iF8CCyepsIad_6QN4_Erj1AOI2pzkRzOgfy4szTGSzlur3warMeLEhlxd0/s1600/India-China.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGzv6AR0X_kqAGmKUUiRoImS_hV1hypajrz9tEuvuv16w7b13N-fUj3F3gejtvEfTBIwOrcrKtu-IwNNfQ_iF8CCyepsIad_6QN4_Erj1AOI2pzkRzOgfy4szTGSzlur3warMeLEhlxd0/s1600/India-China.jpg" /></a></div>
<br />
<b>Idag börjar toppmötet mellan </b>Indien och Kina. Framför allt ska man prata om gränsdragningen mellan länderna i Himalaya, en tvist som man så sent som 1962 krigade om.<br />
<br />
<b>Lyssna på Studio Ett idag där</b> statsvetaren Sten Widmalm diskuterar relationerna mellan världens två folkrikaste länder.<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5539442" target="_blank"> Lyssna här!</a><br />
<br />
<b>New York Times har för övrigt</b> en relativt ny blogg om Indien,<i> India Inc - notes on the world’s largest democracy</i>, som skriver om Indien-Kina-mötet idag, och annars om en massa annat spännande Indienrelaterat. <a href="http://india.blogs.nytimes.com/" target="_blank">Läs här!</a> </div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-52515213701614188682013-05-17T11:34:00.000+02:002013-05-17T11:59:58.200+02:00Tv-intervju om New Delhi–Borås<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipvmmxsOMH1XSudTecH3i3GXMjsQj4R_Z2FMSkrDVo3_7blJ7qVuAHpcED6MOfHS6e23FYJ-YkifcaW7sre4JdxTY5XfQmWrd91DjYtWiCnUvqp3dIF83KUrhYReMjZJ_WpXx0WAVyByw/s1600/Enbokennforfattare.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipvmmxsOMH1XSudTecH3i3GXMjsQj4R_Z2FMSkrDVo3_7blJ7qVuAHpcED6MOfHS6e23FYJ-YkifcaW7sre4JdxTY5XfQmWrd91DjYtWiCnUvqp3dIF83KUrhYReMjZJ_WpXx0WAVyByw/s1600/Enbokennforfattare.jpg" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>I början av maj sände </b>Kunskapskanalen en halvtimmes lång intervju med mig av Hélène Benno. Intervjun handlar om mina Indienresor och om boken New Delhi–Borås. En halvtimmeslång intervju som slutar med en dedikation där jag avslöjar vem jag helst av allt vill ska läsa min bok.<br />
<br />
<b>Intervjun finns att titta</b> på här på<a href="http://www.ur.se/Produkter/175575-En-bok-en-forfattare-New-Delhi-Boras" target="_blank"> UR Play</a>.<br />
<br />
<b>Boken kan du läsa mer</b> om och beställa på <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137138529" target="_blank">Adlibris</a>, <a href="http://www.bokus.com/bok/9789137138527/new-delhi-boras-den-osannolika-berattelsen-om-indiern-som-cyklade-till-sverige-for-karlekens-skull/" target="_blank">Bokus</a> eller <a href="http://cdon.se/b%C3%B6cker/andersson,_per_j./new_delhi_-_bor%C3%A5s_%3A_den_osannolika_ber%C3%A4ttelsen_om_indiern_som_cyklade_till_sverige_f%C3%B6r_k%C3%A4rlekens_sku-21663863" target="_blank">Cdon</a>! Finns även som e-bok hos flera nätbokhandlare, och på t ex på Bokon kan du läsa <a href="http://read.riidr.com/reader/9340/#page/0/0" target="_blank">ett smakprov</a> i form av inledningen alldeles gratis.</div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-89989122610373879422013-05-15T14:23:00.001+02:002013-05-15T14:33:47.271+02:00100 år sedan Tagore fick Nobelpriset<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBxHjF8jveh8qxcoDfUD5E8CptDTTbhqObG0bQci9aci006ri7jsnVXzWxXZTNs5VVTHgwNytWc0EYCyWLlMD9FfRTtEJih_GQQXScOyEMDCxTtPHOF7IsSfSTWIzDZTxs5TOHh_PqpcU/s1600/Tagore.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBxHjF8jveh8qxcoDfUD5E8CptDTTbhqObG0bQci9aci006ri7jsnVXzWxXZTNs5VVTHgwNytWc0EYCyWLlMD9FfRTtEJih_GQQXScOyEMDCxTtPHOF7IsSfSTWIzDZTxs5TOHh_PqpcU/s1600/Tagore.jpg" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>4 juni är det prick 100 år sedan</b> bengalen Rabindranath Tagore fick Nobelpriset i litteratur. Det firas i Stockholm med ett framträdande av gruppen Baithak från London med Bollywoodstjärnan Sharmila Tagore från Indien.</div>
<div class="MsoNormal">
<b><br /></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Lyssna på mitt</b> <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/59948?programid=503" target="_blank">radioreportage om Tagore</a> som sändes i P1-programmet Obs för två år sedan, 150 år efter författarens och konstnärens födelse!</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Förköp på biljetter</b> finns på resebyrån Indcen på Sveavägen i Stockholm. Här hittar du info om priser mm till <a href="http://www.indcen.se/sv/Rabindranath_Tagore_event_i_Stockholm/" target="_blank">jubileumseventet i ABF-huset</a>! </div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-41929796201858818632013-05-08T18:12:00.000+02:002013-05-08T18:20:06.183+02:00Livets fyra faser på hinduiskt vis<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
-->
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUn07XtsSd7a9D_E6s-hfaRtZ5uv23VbSzk2hHPKgCxumLgRXmwOCYSAuZZDKNjP_mjB5-H6Mkzy7CqCMfE7UMKmFoKRkk9XzOrUztWYgNUPzYg_MKsWx0fi1b8kzYdXP8GWX-mHNg78g/s1600/Sadhu.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUn07XtsSd7a9D_E6s-hfaRtZ5uv23VbSzk2hHPKgCxumLgRXmwOCYSAuZZDKNjP_mjB5-H6Mkzy7CqCMfE7UMKmFoKRkk9XzOrUztWYgNUPzYg_MKsWx0fi1b8kzYdXP8GWX-mHNg78g/s1600/Sadhu.jpg" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Enligt tradition delar</b> indier/hinduer in livet i fyra livsfaser.
De tre första faserna är inte så annorlunda mot hur vi lever i väst. Först lär
vi oss en massa, sedan jobbar vi och tjänar pengar och därefter drar vi oss
tillbaka och börjar (i bästa fall) förverkliga oss själva.<br />
<br />
Men det fjärde
stadiet i den hinduiska livscykeln – den som går ut på att vi helt lämnar den
materialistiska världen – är väl däremot inte så vanlig i väst.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Så här lever man livet </b>enligt gammal hinduisk tradition:</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Brahmacharya</b> </div>
<div class="MsoNormal">
Du ägnar dig åt studier i lugn och ro under
ledning av en guru.<b> Samtidigt i väst: </b>Du går i skolan och gör dig
anställningsbar.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Grihasthya</b></div>
<div class="MsoNormal">
Du gifter dig, gör karriär, skaffar barn och blir
familjeförsörjare.<b> Samtidigt i väst:</b> Du lever som en Medelsvensson med 9–5-jobb.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Vanaprastha</b> </div>
<div class="MsoNormal">
Du drar dig tillbaka och hänger sig allt mer
åt religionsutövande som pilgrimsresor och liknande.<b> Samtidigt i väst: </b>Du läser
böckerna och gör resorna som du inte hann när du var mitt uppe i karriären.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Sanyasa</b> – Du lämnar den materiella världen helt och
förbereder dig för moskha (befrielse från återfödandets kretslopp).<b> Samtidigt i
väst: </b>Du hamnar på sjukhem och sitter och grubblar på varför livet blev som det
blev. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b>Vissa hinduer lever för</b> övrigt den sista fasen, Sanyasa, hela livet; har du rest i Indien har
du sett dem: sadhus, heliga män, med tovigt hår och skägg som vandrar, tigger,
mediterar och gör yoga. Det är kanske det man skulle ha gjort. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-17603391675326400932013-05-05T17:27:00.001+02:002013-05-05T17:27:39.385+02:00Paradoxala moder Indien<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU-2_wUtQ5hd_G3VP7UE_Tb3SiIWHgPEIPeN3YeYTICbel2IkHLwdZSUp0WUqd40aw58Weye9zlHHaZEjyzQG1t3OLiamSDl5wsAF0dregFCCugl-WQ-Df6w7Y1b4QGl9le6f_LN7aLvo/s1600/Kvinnosjalvfo%CC%88rsvar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU-2_wUtQ5hd_G3VP7UE_Tb3SiIWHgPEIPeN3YeYTICbel2IkHLwdZSUp0WUqd40aw58Weye9zlHHaZEjyzQG1t3OLiamSDl5wsAF0dregFCCugl-WQ-Df6w7Y1b4QGl9le6f_LN7aLvo/s1600/Kvinnosjalvfo%CC%88rsvar.jpg" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<b><i>Blivande indiska taxichaufförer över självförsvar i Bombay. Foto: Per J Andersson</i></b></div>
<br />
<b>Ännu en grov våldtäkt </b>uppmärksammades i Indien i veckan. Inget tyder på
att antalet våldtäkter ökat men däremot är protesterna mot dom som sker
desto kraftigare.<br />
<br />
<b>Här är min krönika om</b>
Indiens paradox - låg status för kvinnor och dyrkade modersgestalter - som sändes i Godmorgon världen söndagen 5 maj.<br />
<br />
Lyssna: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=5522691" target="_blank">Godmorgon världen söndag 5 maj!</a></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-66933454078471799352013-03-27T11:43:00.002+01:002013-04-23T17:13:17.036+02:00Resetidningens framtid<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJqTpzZi2IJS0V_hGpHc0dsdT7PJow7NstYhkR0I0l5GBm_qVDeW4WCRadDWFIL6slV6djluZhZx9Wk65EkRqUso1sRS8Dn8L4kuJZ8plHWWdIbtbrPur-SbWqmrzh3jbFhiOn0pWorM0/s1600/2013_03_stor.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJqTpzZi2IJS0V_hGpHc0dsdT7PJow7NstYhkR0I0l5GBm_qVDeW4WCRadDWFIL6slV6djluZhZx9Wk65EkRqUso1sRS8Dn8L4kuJZ8plHWWdIbtbrPur-SbWqmrzh3jbFhiOn0pWorM0/s1600/2013_03_stor.jpg" /></a></div>
<i>Om resetidningarna ska överleva måste de kort sagt bli mer personliga, blodfyllda och litterära.</i><br />
<i>Utan närvaro av människans själ dör reseskildringen.</i><br />
<br />
<i>I framtiden duger det heller inte att à la saligt insomnade
tv-programmen Packat och klart och När & Fjärran dimpa ner på en
främmande plats och yrvaket rapportera om första bästa ting man får syn
på. Om resetidningarna ska överleva i korselden av twittrande
informationsbitar och tvåradiga statusuppdateringar tror jag att de
måste göras av resenärer som stannar lite längre på varje plats och
tillåts skriva episka och sammanhängande berättelser. </i><br />
<br />
Det är ett utdrag ur min senaste krönika i vagabond om resetidningarnas framtid. <a href="http://www.vagabond.se/Redaktionellt/Kronikor/Per-J-Andersson/Blodfyllda-moten/" target="_blank">Läs hela krönikan!</a><br />
<br />
<a href="http://www.bloglovin.com/blog/6734449/?claim=yk8fhvn7sdd">Följ min blogg med Bloglovin</a> </div>
Unknownnoreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-44463939673992285032013-03-21T13:49:00.000+01:002013-03-21T15:07:03.391+01:00Boka föredrag - två perspektiv på Indien<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaAXOD7XLsBZxa9wREak_rLnx2iKY_oh1LyIZrXQuC0NHOX_iXIrGHI7bCbYAN6b3UgUjLNyDvInQ9rYvxEE5O88Gb9R0000QSsPQcjd5u4JT8GexWR5AfFPU2EaN8zJo4k9IqoKkruz0/s1600/PK_bok_Per.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaAXOD7XLsBZxa9wREak_rLnx2iKY_oh1LyIZrXQuC0NHOX_iXIrGHI7bCbYAN6b3UgUjLNyDvInQ9rYvxEE5O88Gb9R0000QSsPQcjd5u4JT8GexWR5AfFPU2EaN8zJo4k9IqoKkruz0/s400/PK_bok_Per.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<b>Jag och Pradyumna Kumar Mahanandia</b> (Pikej), huvudpersonen i min bok New Delhi-Borås, kommer att genomföra en serie gemensamma föredrag med bildspel. Ett föredrag om Indien utifrån två perspektiv - ett inifrån och ett utifrån, men också om Pikejs livsöde, kärlek till Lotta, mödosamma cykelresa och kulturkrockar första tiden i Sverige.<br />
<br />
<b>Passa på att boka ett föredrag</b> för skolan, företaget, biblioteket, myndigheten, organisationen.<br />
<br />
Mer information kommer här:<br />
<br />
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Calibri;
panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-520092929 1073786111 9 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-priority:99;
color:blue;
mso-themecolor:hyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
color:purple;
mso-themecolor:followedhyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.9pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-columns:2 even 35.45pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
@page WordSection2
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection2
{page:WordSection2;}
</style>
</div>
<div class="WordSection1">
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Pradyumna Kumar </span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Mahanandia</span></b><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">, eller <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Pikej</b> som han kallas,</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-theme-font: major-latin;">
föddes i en by i djungeln i östra Indien med en profetia. Han skulle senare i
livet gifta sig med en kvinna som inte kom från byn, inte från distriktet, inte
ens från landet – hon skulle dessutom vara född i oxens tecken, vara musikalisk
och äga djungel. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt; text-indent: 14.2pt;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-theme-font: major-latin;">I New Delhi träffar han många år senare Lotta
från Borås som åkt folkvagnsbuss till Indien. Hon stämmer in på profetian.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt; text-indent: 14.2pt;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Så börjar den hisnande kärlekshistorien
som tar Pikej landvägen mellan Asien och Europa. Den sagoskimrande berättelsen
har nu blivit den kritikerrosade boken <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">New
Delhi-Borås</b> (Forum förlag 2013 - köp boken på <a href="http://www.bokus.com/bok/9789137138527/new-delhi-boras-den-osannolika-berattelsen-om-indiern-som-cyklade-till-sverige-for-karlekens-skull/" target="_blank">Bokus</a> eller <a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137138529" target="_blank">Adlibris</a>).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Per J Andersson</span></b><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;"> är född i Hallstahammar. Redan i tonåren
drömde han om att resa österut. Som 20-åring gav han sig första gången iväg med
ryggsäck och minimal reskassa. Sedan dess har Indien honom i ett fast grepp.
Han reser tillbaka varje år för att skriva reportage för Vagabond, som han var
med och grundade för 26 år sedan, författa guide- och reportageböcker om landet
och göra radioinslag. Tack vare sin långa Indienerfarenhet blir han ofta
anlitad som Indienexpert.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<br />
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Per</span></b><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;"> – som har skrivit den nyutkomna boken
om Pikejs liv – föreläser ofta om Indiens samhällsliv, seder och kultur för
företag, skolor och myndigheter.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt; text-indent: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Pikej</span></b><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;"> – som boken handlar om – är också en
erfaren föredragshållare. Hundratals gånger har han berättat om sitt osannolika
liv för politiker, företagsledare, kommunanställda, skolelever etc.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Nu kan ni boka ett spännande
Indienföredrag </span></b><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">med
båda två<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">, </b>där Pikej ger ett
inifrånperspektiv på Indien och berättar om profetian, kulturen och kärleken,
medan Per berättar om Indien sett ur en europisk resenärs synvinkel – om sina möten
med den brokiga och myllrande indiska kulturen. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt; text-indent: 14.2pt;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Till föredraget visas ett <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">bildspel </b>med bilder från olika delar av
Indien och från Pikejs hemby vid kanten av djungeln.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #e36c0a; font-family: Calibri; font-size: 18.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin; mso-themecolor: accent6; mso-themeshade: 191;">Boka föredrag </span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Kontakt</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Per J Andersson, </span></b><a href="mailto:per@vagabond.se"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">per@vagabond.se</span></a><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">,</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">070-653
50 82</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">Pikej, </span></b><a href="mailto:info@pkmahanandia.com"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">info@pkmahanandia.com</span></a><span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">, </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 14.2pt;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: major-latin;">070-415
91 61</span><br />
</div>
</div>
<span style="font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-hansi-theme-font: major-latin;"><br clear="all" style="mso-break-type: section-break; page-break-before: always;" />
</span>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-66145681394282946672013-03-14T15:00:00.000+01:002013-03-14T15:02:18.251+01:00Förkastligt indiskt jordbruksstöd?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-priority:99;
color:blue;
mso-themecolor:hyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
color:purple;
mso-themecolor:followedhyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSm8Xgv_6An_L1JH4LxeQ4E4Ps-idzpkQqoDge1ZN9NqC6BG0W_pvFBm1JD9uOEUHpcqo_DCbaB_OZTCUI-_jGTTVeSzLmhHzKopDvlerk4Ooz0m5nIuri4bEWgKI4ucKTNeZkg3dVaYM/s1600/Indisktjordbruk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="307" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSm8Xgv_6An_L1JH4LxeQ4E4Ps-idzpkQqoDge1ZN9NqC6BG0W_pvFBm1JD9uOEUHpcqo_DCbaB_OZTCUI-_jGTTVeSzLmhHzKopDvlerk4Ooz0m5nIuri4bEWgKI4ucKTNeZkg3dVaYM/s400/Indisktjordbruk.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>På ekonomisidorna i indiska</b>
tidningar kan man varje höst läsa rubriker som ”Häftiga monsunregn får
aktiekurserna att stiga” och ”Glädjefnatt på Bombaybörsen efter spöregn i
augusti”. Om sommarmonsunen är riklig är det inte bara indiska bönder som blir
glada. Hela landets ekonomi blir på strålande humör. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Men
odlingsmetoderna i det indiska jordbruket är ålderdomliga och skördarna små
jämfört med resten av världen.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Det mesta som
odlas konsumeras lokalt. Men Indien exporterar också allt från ris till vindruvor,
auberginer och chili. I den politiska debatten i Indien hör man ofta argumentet
att ett land som fortfarande har hundratals miljoner fattiga och allt för många
undernärda barn inte borde exportera sin mat. Den behövs ju för att föda den
egna hungrande befolkningen. Så tänker också den indiska regeringen som sett
till att begränsa matexporten och hålla sädesmagasinen välfyllda.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Men erfarenheterna
från bland annat Kina visar att man utrotar hungern snabbare om man
effektiviserar jordbruket och tillåter matexport. Kina började marschen mot
välfärdssamhället med att reformera jordbruket och få dem som inte längre
behövdes på åkrarna att flytta till stan, där de blev anställda i de nya fabrikerna.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Utslagningen av de
små ineffektiva kinesiska jordbruken ledde paradoxalt nog till minskad hunger
och mindre ekonomiska klyftor. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>I Indien började man med</b> liberaliseringen
av ekonomin tio år efter Kina och istället för att ta först ta itu med jordbruket
började man med industrin. De indiska bönderna, ja de fick fortsätta med ett jordbruk
som är ett av världens mest ineffektiva. Gammeldags odlande med magra skördar och
klent mjölkande kossor som upprätthålls tack vare massiva statliga subventioner
och restriktioner för både import och export av mat. Därför hittar man
praktiskt taget inte ett utländskt varumärke i indiska skafferier. Det mesta är
subventionerat, många av basvarorna har statligt reglerade priser och praktiskt
taget allt är odlat i Indien.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
I motsats till kineserna
satsade indierna minimalt på att skapa bra förutsättningar för modernt jordbruk.
Resultatet är låg produktivitet och att allt för stor andel av de indiska grönsakerna
ruttnar på väg till basaren, eftersom vägarna är så usla och lastbilarna så
skruttiga. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Infrastrukturen,
det som Kina satsade på, hamnade i bakvattnet i Indien.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>I mindre och mer maktlösa</b>
tredjevärldenländer är problemen de omvända. Där är allt för många av varorna i
skafferierna importerade. För drygt tio år sedan kunde man läsa att 20.000
fattiga mjölkbönder i Dominikanska republiken tvingats ge upp sedan landet
översvämmats av billigt mjölkpulver från Arla. Det europeiska mjölkpulvret är
mycket billigare än lokal karibisk mjölk tack vare dubbla EU-subventioner i
form av både jordbruksstöd och exportstöd.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Ofattbara 500
miljarder kronor kostar EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Störst andel av
pengarna, ungefär 17 procent, går till de franska bönderna. Skattepengar som
alltså inte används bara för att bevara Europas odlingslandskap, utan också för
att hålla olönsamma europeiska bönder under armarna och slå undan benen för
asiatiska, afrikanska och latinamerikanska bönder.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Även Ghana har haft
stora problem med subventioner i den rika världen. En av de vanligaste rätterna
som lagas i de ghananska hemmen är kyckling med stekt ris och tomatsås. Men
landets hönsuppfödare och ris- och tomatodlare har inte en chans i konkurrensen
mot det amerikanska riset, de holländska kycklingdelarna och de italienska
burktomaterna som dumpas till underpris i Afrika tack vare kraftiga statliga subventioner.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Resultatet är
återigen att det lokala jordbruket slås ut på grund av Washingtons och Bryssels
stöd till världens rikaste bönder. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>I Indien skulle den </b>politiker som
gick med på att varorna på basaren byttes ut mot europeiska eller, ännu värre,
amerikanska få mycket svårt att bli omvald i nästa val. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Trots snabb
inflyttning till städerna är fortfarande hälften av alla 1,2 miljarder indier
jordbrukare, som med sin valsedel kan tillsätta och avsätta regeringar. Indiska
politiker måste alltså hålla sig väl med bönderna. Problemet är att de gör det
med kortsiktiga populistiska metoder.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
På 1960-talet
tvingades Indien importera spannmål från USA, vilket var höjden av
förödmjukelse i ett land där man lagt ner så mycket politisk prestige på att
vara självförsörjande. Det amerikanska biståndsvetet är fortfarande ett
politiskt trauma. Och ända sedan dess kan man säga att landets jordbrukspolitik
gått ut på att dela ut subventioner för att hålla landets vetemagasin välfyllda
och se till att historien inte upprepar sig. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b>Nyligen träffade jag</b> M S
Swaminathan, som brukar kallas Den gröna revolutionens fader. För 40 år sen var
han med och såg till att de indiska ris- och vetebönderna med nya metoder kunde
få ut större skördar. Den gröna revolutionen var mindre omfattande i Indien än
i övriga Asien, men ändå gjorde den slut på de återkommande indiska
svältkatastroferna – och Time Magazine utnämnde därför Swaminathan till en av 1900-talets
mest betydelsefulla personer.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Swaminathan punkterar
en gång för alla missuppfattningen att fattigdom i världen skulle handla om
brist på mat. Marknaderna svämmar över av produkter. Problemet är istället att en
allt för stor del av befolkningen inte har råd att köpa maten som ligger där
och väntar. Det är köpkraft, inte mat, det råder brist på.</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
Den gröna
revolutionens faders slutsats är att det nu krävs en andra grön revolution som
ger folk möjlighet att köpa maten. </div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><b>Men hur ska det gå
till? </b>E Vadivel, forskare på jordbrukshögskolan i sydindiska Tamil Nadu, har
ett förslag. Han råder de bönder han träffar att inte odla ris, linser och
oljeväxter, grödor som indiska staten subventionerar och reglerar
konsumentpriserna på, utan att istället satsa på mer kapitalintensiva varor som
frukt och grönsaker för export.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Först
då skapas fler jobb på landsbygden, menar Vadivel. Först då ökar inkomsterna. Först
då ökar folkets köpkraft. Och först då blir indiskt jordbruk effektivare och
landsbygdsbefolkningen mindre fattig.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Men
för att det ska bli verklighet måste världens stora matproducenter ge upp
protektionismen och sluta att bara tänka på att skydda sina egna bönder. Även
Brasilien och Indien måste se över sitt jordbruksstöd. Men eftersom 96 procent
av allt stöd till världens jordbrukare ges till de 4 procent av bönderna som
bor i de rika länderna faller ansvaret ändå tyngst på USA och EU. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Sändes i Obs i Sveriges Radios P1 torsdag 14 mars</b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5472788"><span style="mso-bidi-font-weight: normal;">Lyssna!</span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Mer att läsa</b></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ever-green Revolution is the only pathway.</b> Essä av Dr M S
Swaminathan på sajten Agrarian Crisis. <a href="http://agrariancrisis.in/2012/08/12/ever-green-revolution-is-the-only-pathway-dr-ms-swaminathan/">http://agrariancrisis.in/2012/08/12/ever-green-revolution-is-the-only-pathway-dr-ms-swaminathan/</a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Agriculture reform key to India budget.</b> Artikel i Financial Times. <a href="http://www.ft.com/intl/cms/s/0/b16797ee-4309-11e0-aef2-00144feabdc0.html#axzz2MN29NIYA">http://www.ft.com/intl/cms/s/0/b16797ee-4309-11e0-aef2-00144feabdc0.html#axzz2MN29NIYA</a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Arla-export drabbar bönder i Dominikanska republiken</b>. Artikel i
Lantbrukets affärstidning ATL. <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arla-export-drabbar-bonder-i-dominikanska-republiken">http://www.atl.nu/lantbruk/arla-export-drabbar-bonder-i-dominikanska-republiken</a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Böndernas gissel men de fattigas vän. </b>Artikel i Lantbrukets
affärstidning ATL. <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bondernas-gissel-men-de-fattigas-van">http://www.atl.nu/lantbruk/bondernas-gissel-men-de-fattigas-van</a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 14.2pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Köp inhemsk mat för jobbens skull. </b>Artikel i
Livsmedelarbetarförbundets tidning Mål & Medel. <a href="http://malmedel.nu/ovriga-nyheter/lantarbetarfacket-kop-inhemsk-mat-for-jobbens-skull/">http://malmedel.nu/ovriga-nyheter/lantarbetarfacket-kop-inhemsk-mat-for-jobbens-skull/</a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ironies of India's Green Revolution. </b>Essä från 1970 i Foreign Affairs
av Wolf Ladejinsky om Indiens gröna revolution som då nyligen inletts. (Du kan
läsa inledningen gratis, men måste betala för att få hela essän som pdf.) <a href="http://www.foreignaffairs.com/articles/24190/wolf-ladejinsky/ironies-of-indias-green-revolution">http://www.foreignaffairs.com/articles/24190/wolf-ladejinsky/ironies-of-indias-green-revolution</a>
</div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-38218331599012436142013-03-01T10:38:00.001+01:002013-03-01T12:55:53.206+01:00New Delhi-Borås: Lång dags färd mot lansering<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-u5fAG3Ck9O9GIr2euEaYav_hinAwcESnJrGa5juNkOtj3qkTP3hX5SBDNcnf4MXZK2EaPs_27JU3EeZVW4cVOMgk-lbx-h3ZgFAS_BXvFbzsVYU0tkQVuCWdAfUMxCAtHCqV6KFMPlU/s1600/NewDelhi_Boras_13.03.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-u5fAG3Ck9O9GIr2euEaYav_hinAwcESnJrGa5juNkOtj3qkTP3hX5SBDNcnf4MXZK2EaPs_27JU3EeZVW4cVOMgk-lbx-h3ZgFAS_BXvFbzsVYU0tkQVuCWdAfUMxCAtHCqV6KFMPlU/s400/NewDelhi_Boras_13.03.jpg" width="302" /></a></div>
<b>Det var varit en hektisk tid</b> sedan "New Delhi-Borås" släpptes för två veckor sedan. Bokens huvudpersoner, Pikej och Lotta, har varit med i Efter 10 i TV4, SVT:s Gomorron Sverige, Studio Ett i P1 och Radio Sjuhärad P4, och de har blivit intervjuade för reportage i Femina, PRO-tidningen och GT.<br />
<br />
Dessutom har indiska Punjab Times, Hindustan Times och Society skrivit om Pikej och Lotta boken.<br />
<br />
<b>Själv har jag inte varit fullt </b>lika medieuppmärksammad, men ändå blivit intervjuad av DN Resor, Books & Dreams, VLT och i direktsändning i Radio Sjuhärad P4. Men det räcker ju gott.<br />
<br />
<b>Releasefesten för boken på</b> Södra teatern på Alla hjärtans dag 14 februari var välbesökt. Cirka 100 personer kom och jag sålde 70 ex av boken på några timmar.<br />
<br />
Bokus, bokhandel på nätet, har satsat extra mycket på boken och har haft boken i topp i ett av sina nyhetsbrev. Även Bokia och Akademibokhandeln har puffat bra för boken och många av deras butiker har skyltat fint för den.<br />
<br />
Ja, det var lite boklanseringsfakta.<br />
<br />
<b>Vill ni lyssna på ett föredrag om boken? </b>Kom till ABF på Sveavägen 41 i Stockholm tisdag 12 mars kl 18. Då pratar jag om mötena med Pikej och Lotta, om kastsystemet i Indien och om hur det var att skriva boken.<br />
<br />
<b>Välkomna!</b><br />
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-66985672276434983992013-02-11T23:54:00.001+01:002013-02-12T00:17:07.413+01:00Två radioreportage och en tidningsartikel om Pikej och Lotta<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_fdYLsGD4jKBH1iRBV620YoVLGuBIHD48gWZiqSEgvJDwdyJEtPMYGa23uBLy0ZaymeczElYrMDoSyzOR8RSe5Kkyj2_Wsp_bCdVrMZSB0XcJCkYRYoKv57BsxQxXCAKBZtulKOO3a1I/s1600/Athmallik.gatan.tradet.liten.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_fdYLsGD4jKBH1iRBV620YoVLGuBIHD48gWZiqSEgvJDwdyJEtPMYGa23uBLy0ZaymeczElYrMDoSyzOR8RSe5Kkyj2_Wsp_bCdVrMZSB0XcJCkYRYoKv57BsxQxXCAKBZtulKOO3a1I/s1600/Athmallik.gatan.tradet.liten.jpg" /></a></div>
<br />
Studio Ett i P1 gjorde ett reportage i fredags 8 februari om Pikej och Lotta med anledning av dokumentärromanen "New Delhi-Borås" som kommer i dagarna:<br />
<br />
<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5436165">Lyssna på Studio Ett-reportaget!</a><br />
<br />
Och P4 Sjuhärad sände samma dag ett 20 minuter finstämt, livfullt och inkännade reportage:<br />
<br />
<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5437523">Lyssna på P4 Sjuhärad-reportaget!</a><br />
<br />
Och en tidningsartikel om boken:<br />
<br />
<a href="http://www.expressen.se/gt/cyklade-fran-indien---till-karleken-i-boras/">Läs i GT/Expressen! </a></div>
Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-32281305180422941642013-02-08T13:22:00.000+01:002013-02-12T00:06:28.118+01:00Releasefest för New Delhi-Borås på Södra teatern på Alla hjärtans dag<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnoKkAkui3WCt0pLAKHIbuPyEQHLDqma7DC3OM37jGIafyLl47sBirbyrHunLfBdkP0tWtN79ZrnsN4uNNUEBki51HDQvBq7bkqt7VGGR-Cww7XGrZSFQ-eAtZh_oeFFUhMPNZPj1ks2U/s1600/PK-Lotta_NewDelhi_1976.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="249" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnoKkAkui3WCt0pLAKHIbuPyEQHLDqma7DC3OM37jGIafyLl47sBirbyrHunLfBdkP0tWtN79ZrnsN4uNNUEBki51HDQvBq7bkqt7VGGR-Cww7XGrZSFQ-eAtZh_oeFFUhMPNZPj1ks2U/s320/PK-Lotta_NewDelhi_1976.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<b>En bok om en man som var så kär att han cyklade nästan tusen mil för att återförenas med den som han älskar ... vad passar bättre än ha releasefest för boken om hans fantastiska liv på Alla hjärtans dag.</b><br />
<br />
Alla intresserade välkomna!<br />
<br />
<b>Plats:</b> Södra bar, Södra teatern, Mosebacke torg 1-3, T-bana Slussen.<br />
<b>När: </b>Alla thjärtans dag, torsdag 14 februari, från kl 17.30<br />
<b>Vad: </b>18.15 blir det ett program från scen där Forums litteräre chef Adam Dhalin säger några ord innan jag har ett samtal med bokens huvudpersoner, Pikej och Lotta. Därefter kommer deras dotter Emelie säga något om att växa upp med två kulturer och hur man importerar textilier till Sverige från Indien.<br />
<b>Sen då:</b> Både före och efter programmet, som tar cirka 30 minuter, är det mingel med bar.<br />
<br />
Hälsar<br />
<br />
Per J Andersson<br />
<br />
<a href="http://www.sodrateatern.com/sv/Program-och-biljetter/Evenemang/New-DelhiBoras-/">Kolla in Södra teaterns sida om evenemanget!</a><br />
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2581004152544535752.post-62838185420674260432013-02-03T09:38:00.000+01:002013-02-03T09:38:10.895+01:00Blå Jodhpur – färgsprakande ökenstad i Indien<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPowU1Fz1ak1zrRQeTh0EJYz5x_LmcXNv3yGUOqcxlzKVWH1_KvMQ3PK3VU2tNB7ltN8wp0hGwHZyxI5DXZDkSJTu60jYfZ0_DnLTkc4DZbrGLvUWOLWp9DX-QYb8Wq23_AgZOg_2AFHA/s1600/jodhpur__b475m.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPowU1Fz1ak1zrRQeTh0EJYz5x_LmcXNv3yGUOqcxlzKVWH1_KvMQ3PK3VU2tNB7ltN8wp0hGwHZyxI5DXZDkSJTu60jYfZ0_DnLTkc4DZbrGLvUWOLWp9DX-QYb8Wq23_AgZOg_2AFHA/s1600/jodhpur__b475m.jpg" /></a></div>
<b><br /></b>
<b>Blå hus. Rosa turbaner. Bruna kameler. Saffransgul smoothie. Indiska ökenstaden Jodhpur är ett kalejdoskop av färger.</b><br />
<br />
I blå Jodhpur glider jag runt i gamla stans gränder och
grönsaksmarknadens dunkla prång, drar in doften från kryddhandlarnas
bodar, klappar vita kor med blå- och rödmålade horn och handlar tunga
silverarmband och tyger med blocktryck i basarerna utan att bli
bondfångad. <br />
<br />
<a href="http://www.vagabond.se/Redaktionellt/Resmal/Asien/Indien/Jodhpur--fargsprakande-okenstad-i-Indien/">Läs hela reportaget om mitt besök i ökenstaden Jodhpur i Rajasthan, med bilder av fotograf Jens Lennartsson.</a></div>
Unknownnoreply@blogger.com0