Rapporter och kommentarer från det moderna och det traditionella Indien av Per J Andersson, författare, Indienresenär, nyhetsredaktör på Vagabond och 2010 utsedd till Årets Journalist.
2010-11-02
Bombay eller Mumbai? Det är frågan
Har du hört talas om Indraprastha? Eller Karnavati? Förmodligen inte! Men kanske dags att börja plugga. Om några år kan de nämligen vara nya namn på de indiska städerna New Delhi och Ahmedabad.
Ända sedan självständigheten 1947 har Indien bytt namn på städer, gator, torg och järnvägsstationer. Man har översatt engelska gatunamn till hindi och andra indiska språk och man har tagit bort namn som innehåller brittiska kungar och drottningar och ersatt dem med indiska ledare och hjältar.
Ibland speglar namnbytena politiska ambitioner. Som när huvudstadens paradgata Queens Way förvandlades till Janpath, Folkets väg.
Ibland handlar namnbytena om att korrigera stavningen så att den mer liknar uttalet på det lokala språket. När man pratar bengaliska har man alltid sagt Kolkata om Calcutta. Och det fullständiga namnet på Trivandrum har alltid varit Thiruvananthapuram. Skillnaden är att ursprungsuttalet nu upphöjts till officiell stavning.
Så långt har namnbytena varit okontroversiella. Det har varit en process som gått ut på att tvätta bort minnen av Europas överhöghet och skapa en ny indisk identitet.
Men nu finns det ju ett problem när det gäller Indiens identitet – och det är att landet inte har en, utan minst lika många som de 22 officiella språken. Och till det kommer de religiösa tillhörigheterna.
Man kan säga att det finns två läger.
Det ena lägret tycker att Indien ska acceptera den historia man har. Städer och gator ska få behålla brittiska namn, kristna och muslimska namn. I det här lägret finns de som vill betona att Indien är en kulturell smältdegel och korsväg.
Det andra lägret vill ändra namn för att betona en språklig eller religiös grupps företräde framför andra. Här hittar man hindunationalister och lokalpatrioter som anser att platsnamn ska skrivas på deras språk och uppkallas efter deras gudar och hjältar.
Hårdast har debatten rasat i Bombay, där det chauvinistiska partiet Shiv Sena 1995 beslöt att ändra stans namn till Mumbai. Argumentet var att Bombay var kolonialt eftersom det kommer från portugisiskans Bom Bahia, som betyder vacker bukt, medan Mumbai syftar på gudinnan Mumba Devi, som dyrkades av fiskarfolk som ursprungligen bodde här.
Försvarare av Bombays mångkulturella identitet drog en lans för det gamla namnet, eftersom namnbytet hängde samman med Shiv Senas politik, som ville höja statusen för områdets hinduiska ursprungsbefolkning på bekostnad av såväl muslimer som inflyttade nord- och sydindier.
Vi vägrar säga Mumbai, hävdade namnbytesskeptikerna, och visade på så sätt att de var vidsynta.
Men med åren har det nya namnet satt sig och debatten ebbat ut.
Mumbai vann! kan man nog konstatera, även om ingen som kommer till stan och säger Bombay på nåt sätt gör bort säg. I Indien har man inga problem med flera namn på samma sak. Själv tillhör jag dem som envisas med att säga Bombay, mest som en protest mot Shiv Senas galna politik.
Sedan några år finns förslag på att radera ut minnen av århundradena då Indien styrdes av muslimska härskare.
Förslag finns att ändra Allahabad, alltså Allahs stad, till Prayag, som är sanskrit för offerplats.
Och att byta ut Ahmedabad, som är uppkallad efter en muslimsk sultan, mot Karnavati, som var namnet på en hinduisk furste som ärofullt stred mot de muslimska mogulerna.
Även New Delhi, som har den sympatiska betydelsen Den nya portalen, vill man byta ut mot Indraprastha, det vill säga Gudinnan Indras stad, som omnämns i eposet Mahabharata.
Namnbytena föreslås uteslutande av företrädare för hindutva, alltså den politisk rörelse som betonar hinduernas överhöghet, men har fått blankt nej från regeringen, som värnar om den indiska staten identitet som pluralistisk och religionsneutral.
I första paragrafen i Indiens grundlag står det att landet heter både India och Bharat. Alltså: har både ett namn på engelska och ett på hindi.
Hindutva-anhängarna tycker att Bharat räcker gott.
Läs mer
Första kapitlet i min reportagebok Moderna Indien handlar om de politiska aspekterna på bytet av namn från Bombay till Mumbai. Kapitlet kan man ladda hem gratis som pdf här.
Etiketter:
Ekonomi,
Globalisering,
Historia,
Indien,
Litteratur,
Politik,
Religion
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Per
Tack för intressant läsning. Inte bara denna artikel utan bloggen i sin helhet. Jag har själv besökt Indien sedan 1990 och åker igen på Onsdag nästa vecka, 3 månader den här gången. Jag har lagt till din feed i min lista och ser fram emot fler intressanta artiklar. mvh Henrik
Skicka en kommentar