Drömmen om Amerika handlar om ett samhälle fritt från ärvda privilegier,
där alla oavsett härkomst har möjlighet att lyckas – bara man är duktig och jobbar hårt.
Indien är ett av de länder som tagit den amerikanska drömmen på störst allvar. Senaste 20 åren har man framgångsrikt kopierat amerikanerna. Kunnandet och entreprenörsandan som skapade Silicon Valley förvaltas nu av smarta och hårt arbetande indier i Bangalore och Hyderabad.
Fram till 1991 satsade indiska regeringar på protektionism. En nationalistisk och socialistisk idé om att producera allt man behövde inom landets gränser. På den tiden rullade praktiskt taget bara en bilmodell på indiska vägar – och den var utvecklad och byggd i Indien. Få multinationella företag fanns på plats och i affärerna såg man mest indiska varor, oavsett om det rörde sig om läskedrycker eller datorer.
Självförsörjningsidéen lyftes först fram av mahatma Gandhi – och syftet var att slå sönder gamla imperialistiska mönster där multinationella företag med bas i västerlandet förädlade, förpackade och sålde produkterna och därmed tog hem det mesta av vinsten, medan tredje världen levererade råvarorna.
När modellen hotades av bankrutt rådde USA, Världsbanken och Internationella valutafonden Indien att inte producera allt själv. Satsa istället på meritokrati, sa man, och frihandel … och öppen marknadsekonomi …
Indien lydde.
Är amerikanerna nu stolta och glada för att deras drömmar och idéer slog igenom också i Indien? Tittar amerikanerna sig omkring i världen och myser självgott: våra idéer vann?
Nej, tvärtom, idag slår man bakut i landet där drömmarna föddes. Och ropen på protektionism hörs allt oftare:
En nyligen gjord undersökning visar att amerikanerna anser att outsourcing av jobb är den viktigaste orsaken till landets allvarliga ekonomiska problem.
Amerikanska fackföreningsrörelsen har startat en ”Vart tog jobben vägen”-sajt. Du slår in ett postnummer och får därefter veta vilka företag i området som är så oamerikanska att de outsourcar jobb.
Och amerikanska regeringen har infört regler som förbjuder företag som fått statliga stödpengar att anställa utländska gästarbetare. De nya reglerna drabbar framför allt indiska it-tekniker med spetskompetens som tagit de öppna gränserna på allvar och skaffat klippkort på flyget mellan Bangalore och Silicon Valley.
Indiern Nayan Chanda som forskat i globaliseringen på amerikanska Yale-universitet är mycket bekymrad över USA:s nyprotektionistiska hållning.
Den första industriella revolutionen i mitten av 1800-talet, som innebar att jobben flyttades från jordbruket till industrierna, byggde också på outsourcing, påpekar han. Att väva tygerna på traditionellt vis i Indien var inte effektivt och lönsamt.
Britterna valde därför att outsourca jobben till den plats i världen där jobbet kunde utföras allra bäst, det vill säga till de nya mekaniserade väverierna i Manchester och Lancashire.
Den andra industriella revolutionen på 1970-talet innebar att jobben sakta men säkert förflyttades från tillverkningsindustrin till servicebranschen.
Den tredje industriella revolutionen, som tog fart i Silicon Valley på 1990-talet, gjorde att servicen enkelt och billigt kan förflyttas över hela jordklotet med en enda knapptryckning. Det innebar att många av servicejobben hamnade där de kan utföras allra bäst, det vill säga i Bangalore och Hyderabad.
Men USA är sorligt nog inte beredd att dra nytta av den revolution som man själv startat. Istället anklagar amerikanska politiker dem som fullt ut förstått den amerikanska drömmen för att sno amerikanska jobb.
Den amerikanska arbetaren tror idag att hans barn kommer att få det sämre än vad han har haft det, medan det indiska hembiträdet sliter för att hennes barn ska kunna ta extra engelskalektioner och komma in på universitetet – och i slutänden få ett bättre jobb och bättre liv.
Ja, vart tog den amerikanska drömmen vägen? Svaret är ju uppenbart. Den amerikanska drömmen for österut.
Sänd i Obs i P1 tisdag 30 november - lyssna!
Läs mer:
The Third Revolution av Nayan Chanda i indiska Business World
Obama´s bold Indo-US equation av Shekhar Gupta i Hindustan Times
It´s morning in India av Thomas L Friedman i New York Times
Do Believe the Hype av Thomas L Friedman i New York Times
Amerikanska fackföreningen AFL-CIO:s sajt för att hitta företagen som outsourcar (Job Tracker)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar