För 300 år sedan stod Indien och Kina för hälften av världsekonomin. I mitten av 1900-talet hade de båda ländernas andel av jordklotets samlade ekonomi krympt till mindre en femtedel.
Nu håller de, som bekant, på att återta sin historiskt starka roll.
När världsordningen rubbas av att ett eller flera länder snabbt ökar sin makt – ekonomiskt, politiskt, militärt … – brukar det leda till krig. Men sedan mitten av 1900-talet är läget annorlunda. Sedan dess har inte stora maktförskjutningar automatiskt utlöst förödande förstörelse av mänsklig strävan.
Indien och Kinas snabbt stigande ekonomiska styrka behöver heller inte göra det, menar Kishore Mahbubani i sin nya bok The New Asian Hemisphere.
De asiatiska ländernas ambitioner handlar inte om att dominera väst, utan om att efterlikna (replicate) väst, anser Mahbubani, samtidigt som Asien ser till att vrida till den västerländska erfarenheten så att den passar asiatiska mönster.
Men det finns ett hot. Hotet kommer från de odemokratiska internationella institutioner som skapats efter andra världskriget, FN:s säkerhetsråd, G7, Internationella valutafonden, Världsbanken med flera. Idag domineras de av väst. Om inte de växande ekonomierna släpps in där och får lika stort inflytande som länderna i väst kommer det nya världsläget att leda till spänningar.
Men, om Indien, Kina, Brasilien med flera får vara med, skriver Mahbubani, då kan vi se fram emot några århundraden av fred och stabilitet.
Kishore Mahbubani är professor på Lee Kuan Yew School of Public Policy i Singapore och har i över tre decennier jobbat som diplomat för Singapore. Han har skrivit flera böcker (Can Asians Think?, Beyond the Age of Innocence) och skriver analyser och kommentarer för Los Angeles Times, Newsweek, The Guardian, Hindustan Times med flera. Hans hemsida hittar du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar