Indiens callcenter sköter kundservicen åt västerländska försäkrings- och bankkunder. Har de en dold agenda som går ut på att kopiera våra konfidentiella kredit- och personuppgifter och sälja dem till terrorister?
Det antyder i alla fall den amerikanska lobbyorganisationen No Jobs For India. Outsourcing till Indien, hävdar de, ”… handlar om ditt bankkonto, din kreditinformation och andra personliga uppgifter, som hamnat i utlänningars händer”. ”Hur lätt vore det inte för terrorister att skaffa sig den här informationen?”
Vreden är förståelig. Vem som helst som förlorar jobbet till ett låglöneland kan bli förbannad.
Men hur ny är egentligen idén om att lägga ut servicejobb utomlands? Inte ny alls, svarar författaren och nobelpristagaren i ekonomi Amartya Sen som just nu är i Bombay och ger gästföreläsningar. Idén om att outsourca arbetsprocesser har rötterna i antiken (han nämner kineser som på 800-talet outsourcade översättningen av sanskrittexter), har alltid funnits och kommer aldrig att försvinna, inte så länge det är kvalitativt och ekonomiskt fördelaktigt, säger han.
Men rädslan för informationsspill utgör hela idén till den brittisk-indiska filmen ”American Daylight” som visats på filmfestivaler världen över och snart går upp på Bombays biografer. Den amerikanska miljonären Lawrence vill hindra sin fru från att länsa deras gemensamma konto, som handhas av Sujata på ett callcenter i New Delhi. Sujata – som i telefon kallar sig Sue – överträder reglerna och förser Lawrence med kreditinformation om sin fru.
Jag är glad att den brittiske regissören Roger Christian inte valde terroristtemat utan lät farhågan istället få blomma ut i ett romantiskt triangeldrama.
Kärlekshistorier mellan väst och öst på vita duken är ju heller inget nytt, men har byggt på att den ena parten (oftast man) står för västerländsk alienation och den andra (oftast kvinna) primitiv naturlighet. I ”American Daylight” är det annorlunda, precis som när det gäller den nya globala arbetsordningen, där Indien inte längre bara är producent av råvaror utan också står för teknisk expertis.
Sujata är ingen lycklig oförstörd vilde i en före detta europeisk koloni. Hon är en hårt arbetande kvinna i ett modernt Indien med högt tempo, med allt fler fall av hjärtinfarkter, diabetes och utbrändhet.
Publicerad i DN 23 februari.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar