Varför går den ekonomiska utvecklingen snabbt i vissa delar av världen och långsammare i andra?
Att Europas industrialisering tog fart på 1800-talet brukar bland annat förklaras med den protestantiska (kalvinistiska) duktighetskulturen, som svenska Gnosjöandan är ett nutida exempel på. Att ekonomin nu går raketsnabbt uppåt i östra Turkiet (Anatolinen) har på samma sätt förklarats med den muslimska puraitanismen, som liksom kyrkan också bjuder på en gemenskap bortom baren, spelhålan ... eller vilken annan passiviserande miljö man kan tänka sig. I Turkiet pratar man om den anatoliska tigern.
I Indien finns en liknande strävande duktighetskultur, där det lilla familjeföretaget står i centrum. I Indien finns tusentals Gnosjö. I Indien finns förstås en annan metafor: den dansande elefanten, som indiska ledarsideskribenter formulerat det.
Länge bromsades tillväxten av korruption och myndighetsbyråkrati och – inte minst – hierarkiskt tänkande med rötterna i kastsystemet.
I dag kan man se dels en liberalisering av det tidigare hårt reglerade handeln och ökad insyn i myndighetsbeslut och därmed minskad korruption, dels en uppluckring (åtminstone i städerna) av de sega kaststrukturerna.
Men Indiens liberalisering bjuder också på svåra utmaningar och fallgropar. Hur hindrar man en brutal ”mat eats man”-kultur, som man idag kan se i Kina, hur skyddar man dem som inte klarar sig i en liberal marknadsekonomi?
Utan en offentlig välfärd värd namnet hotas klyftorna att öka, de fattigaste att hamna på efterkälken. Som tur är har fattigdomsfrågan åter hamnat på den indiska rikspolitikernas agenda: kongresspartiet har profilerat sig med en rad fattigdomsbekämpande reformer gentemot hinduhögerpartiet BJP. Frågan är förstås: kommer den kongressledda regeringens reformer att genomföras eller kommer korruption och brist på målstyrning att föröda alla vackra utfästelser?
Och hur beskriver man Indiens duktighetskultur med kulturella och religiösa förklaringar? Finns det över huvud taget sådana förklaringar? Eller är de bara efterkonstruktioner byggda på en vilja att dela upp världen i väsenskilda civilisationer, ungefär som Samuel Huntington påstod i sin famösa bok The Clash of Civilizations?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar