Rapporter och kommentarer från det moderna och det traditionella Indien av Per J Andersson, författare, Indienresenär, nyhetsredaktör på Vagabond och 2010 utsedd till Årets Journalist.
2009-03-28
Familjen Nehru-Gandhis svarta får
Familjen Gandhi-Nehrus svarta får har skapat rubriker på sistone.
Varun Gandhi, son till Sanjay Gandhi, har inte gjort som flera i hans familj, engagerat sig i Kongresspartiet.
Han har istället valt att alliera sig med fienden, huvudmotståndaren i vårens parlamentsval: hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP).
Pappa Sanjay Gandhi, som 1980 flög ihjäl sig, har också ett svärtat rykte. Det var han som drev mamma Indira att 1975 införa undantagstillstånd, säger vissa. Och det var han som drev steriliseringskampanjen med stort inslag av tvång, säger andra.
Varun Gandhi är nu i hetluften för att på ett valmöte för BJP ha uttalat sig föraktfullt om Indiens 150 miljoner stora muslimska minoritet. Han har sagt att de muslimer som hotar hinduer borde få händerna avklippta. Han har också gjort jämförelser mellan moderata indiska muslimska politiker och Usama bin Laden.
Valkomissionen har sagt att man hädanefter ska ha koll på hans valtal för att se till att han inte ännu en gång går över gränsen och kränker Indiens muslimer.
Varun själv slår ifrån sig.
- Det är en konspiration, det är inte min röst som hörs i videoklippen, det är inte mina ord, har han sagt.
Varun Gandhis hets mot muslimer är kanske helt fruktlösa, även sett ur ett strategiskt perspektiv. De flesta hinduiska väljarna har enligt en opinionsundersökning sagt att de hellre se ekonomiska än religiösa frågor diskuteras i valrörelsen.
Och BJP:s regionala framgångar är störst i delstater som Madhya Pradesh där man tonat ner hinduchauvinismen till förmån för en handlingskraftig realpolitik som går ut på att förbättra livskollkoren för fattiga.
Till och med hårdföre Narendra Modi, chefsminister i delstaten Gujarat, har relanserat sig själv som en mjukare, mer tolerant politiker.
Varun Gandhis skri för hårdare tag mot muslimerna akompanjeras desssbättre inte av partikollegorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Som röstvan och präktig svensk skapade jag en "tråd" på Pink Chaddies -Face Book som hette "Don't forget to vote".
Så här lät det:
Eva:
Just concerned. Hope you don't forget to vote. Even if there is no obvious choice. I have the impression that many Indians don't care to vote. Time to change!
Pubali:
But then how can one vote if there is no obvious choice?
Eva:
You can vote against the extremists by voting for a party not extremist.
Pubali:
There is a not-extremist party? I have yet to see one, Eva - they all strike me as a bunch of sociopaths without the slightest stirrings of a human conscience anywhere within their rotting souls - or the sewage that passes for souls with them.
Vad har du för känsla? Är Pubalis atttyd vanlig ? Man blir ju inte lycklig av att höra om all korruption och fanatism.
På http://www.nocriminals.org/ kan man läsa om hur många av de indiska politikerna som är kriminella. Då är det inte så lätt för de indiska medborgarna att tro att deras röst har något positivt inflytande.
Men kolla in den här sidan "Lead India 09" - let's make this vote count
http://www.lead.timesofindia.com/
Ett visst inslag av nihilism finns absolut - och inställningen att det inte spelar nån roll vem man röstar på, alla är lika rutttna. Men jag tror alla demokratiska länder i världen har minst 5 procent ofta fler som har just den inställningen.
Inför årets val finns å andra sidan tecken på det motsatta: tendenser till ökat engagemang bland unga väljare. Vi får väl se.
Skicka en kommentar