Nu gör Indien Online en kort utflykt till Sri Lanka. I en vecka varvas tankar om Indien med tankar och upplevelser från Sri Lanka.
Jag sitter på verandan till Castlereagh Bungalow, där teplantagets manager med familj bodde fram till för tio år sedan. Sedan 2005 är det istället ett boutiquehotell.
Turisterna kommer från Storbritannien mest, men även en del kineser och andra européer hittar hit. Här kan britterna minnas en tid som flytt.
Förr var managern brittisk. Jag kan se honom framför mig i khakifärgade kortbyxor och skjorta, kästrumpor och kängor.
Men 1973 nationaliserades plantagen, som var tur var. Därefter har de åter privatiseras, men i huvudsak är det srilankesiiska ägare. Marken som tebuskana står på förblir dock i statens ägo.
En bit bort ligger längorna där teplockerskorna och deras familjer bor. De är praktiskt taget uteslutande indiska tamilerna, hitforslade u som arbetskraft av britterna på 1800- och början av 1900-talet från indiska delstaten Tamil Nadu.
Deras situation har förbätras något sedan jag var här på 1980-talet. Då var många av dem statslösa. I dag har de medborgarskap i Sri Lanka. Men lönen förblir låg. Jag såg en uppgift om att lönen för ett dagsverke är 25 kronor.
Och här sitter jag på teplantagemanagerns gamla veranda och äter en frukost som skulle en arbetsvecka för dem att jobba ihop till.
Ändå tror jag att detta är bra turism. Man lär sig i alla fall något om hur det går till här uppe på teplantagen i bergen. Men de enorma klyftorna förblir en klump i halsen.
Kriget är slut och folk här uttrycker sitt hopp. Efter 26 års krig och terror från båda sidor har det varit lugnt sedan i maj förra året. Nu ska landet byggas.
- Inte bra att presidenten fängslade Fonseka (den förlorande oppositionskandidaten i presidentvalet nyligen), inte bra... det är maktfullkomligt. Ingen vet vart han tagit vägen, vi får inga nyheter, hans fru har inte fått träffa honom, är en sammanfattning av vad srilankeser sagt till mig hittills.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar