2007-11-15

Koldioxidbovar och kärnkraftsdebatt

Australien är världens miljöskurk nummer ett. USA kommer på en icke hedrande andra plats. Om man räknar koldioxidutsläpp från kraftverk per capita.

Det har den amerikanska tankesmedjan Center for Global Development och The Carbon Monitoring for Actions (Carma) räknat ut genom att mäta utsläppen från 500 000 kraftverk över hela världen.

Varje australiensare släpper ut 10 ton koldixod per år, medan amerikanen står för 8 ton.

Australiensaren släpper ut 16 gånger mer än indiern, som därmed hamnar långt ner på listan av per capita-utsläpp.

Men om man räknar det totala utsläppet av koldioxid hamnar däremot Indien högt på listan, som då ser ut så här:

USA – 2 530 miljoner ton
Kina – 2 430 miljoner ton
Ryssland - 600 miljoner ton
Indien - 529 miljoner ton
Japan - 363 miljoner ton
Tyskland - 323 miljoner ton
Australien - 205 miljoner ton
Sydafrika - 201 miljoner ton
Storbritannien - 192 miljoner ton
Sydkorea - 168 miljoner ton

Indien har många smutsiga kolkraftverk, men vill nu satsa mer på kärnkraft och har skrivit avtal med USA för att få tillgång till teknik och bränsle, ett avtal som för övrigt ifrågasätts av kongresspartiets koalitionspartner Communist Party of India (Marxist), som är rädd för att USA därmed får för stort inflytande i indisk politik.

Frågan är delikat: mer kärnkraft som är ren på kort sikt eller mer kolkraft som bidrar till globala uppvärmningen.

Svaret borde förstås vara: inget av alternativen, utan mer alternativ energi.

Indiens regering har som förmodligen enda landet i världen ett eget departement för alternativ energi. Indien satsar hyfsat mycket på vindkraft och solenergi, men i förhållande till landets enorma energibehov är det förstås en droppe i havet.

Förväntningarna på vad New Delhis departement för alternativ energi kan åstadkomma är med andra ord enorma.

Läs mer om globala kraftverksutsläpp på Carmas hemsida.

5 kommentarer:

Johan Simu sa...

Kärnkraft är ren både på kort och lång sikt. Kärnkraft utesluter inte förnyelsebar energi eller vice versa. Snarare så komplementerar de varandra på ett utmärkt sätt.

Per J Andersson sa...

På vilket sätt är kärnkraftsavfall rent?

Johan Simu sa...

Det är en orelevant fråga eftersom avfallen aldrig kommer ut i naturen. Det finns ingen energikälla som smutsar ner så lite per energienhet som kärnkraft. Se tex ExternE och många andra livscykelanalyser.

Risken för naturen beror helt på spridningen av avfallen. Därför är tex biobränslen flera storleksordningar mer nedsmutsande. Kärnavfall må vara farligt, men det är så ohyggligt små mängder det handlar om.

Ett endaste kolkraftverk eller stort biomassakraftverk producerar på en dag lika mycket avfall som all svensk kärnkraft producerat på 40 år.

Min fråga tillbaka är, hur många har skadats och hur mycket har miljön påverkats av avfall producerat av civil västerländsk kärnkraft?

Per J Andersson sa...

Visst är kolkraft i praktiken. Men man skulle kunna säga att kärnkraft har en värre potential. Även om säkerhetssystemen är rigorösa finns inga garantier, och priset, om och när det sprids, får kolkraftverksutsläppen att kännas som miljövänliga.
Efter problemen i svensk kärnkraft förra sommaren känner jag mig inte övertygad om att en härdsmälta är utesluten inom närmaste tiden - om inte här, så i Indien, Ryssland eller nån annanstans.

Johan Simu sa...

Fast en härdsmälta är inte på något sätt en katastrof. Tänk TMI(Harrisburg), inte en enda person skadades och slutnotan låg på en miljard dollar för rengöring osv. En ekonomisk smäll för företaget, men det hade noll påverkan på miljö och hälsa. TMI var det värsta som kan ske i en lättvattenreaktor.

Jag har skrivit ett blogginlägg där jag jämnför konsekvenserna av Tjernobyl med konsekvenserna av vanlig kolkraft.
http://gronarealisten.blogg.se/1192986052_kolkraft_vid_vanlig_d.html
Ekonomiskt är givetvis tjernobyl värre, men när det kommer till faktiska dödsfall så är kolkraft mycket värre än tjernobyl.

Gå gärna till www.externe.info det är en av de största livscykelanalyser som någonsin gjorts. De jämnför de olika energikällornas externa kostnader, för kärnkraft har de faktorerar in olycksrisken. Siffrorna talar mer eller mindre för sig själv.

Leta i Indien Online