Men hur kan det då komma sig att den bördiga nordindiska slätten, vars goda förutsättningar i historiens gryning ledde till utvecklandet av högkulturer, i dag är så fattig och problemfylld?
Förklaringen verkar man i vilket fall inte hitta i jordmån och klimat, utan snarare i hur människan organiserat sina samhällen och förvaltat det försprång som naturen gett. Kanske var naturen i norr för givmild – och frestade människorna till överutnyttjande, som ledde till överbefolkning och miljöförstöring. Kanske man också peka på de militärtekniskt skickliga indoarierna, som skapade patriarkala och feodala samhällen och utvecklade kastsystemet.
Andra delar av Indien – särskilt i södern och längs kusterna – har haft en historia med mer upplysta och reformintresserade maharajor, många småriken – precis som i Europa – och i vissa fall matrilinjär arvsrätt. I södern har kommunikationen med omvärlden byggt på relativt fredlig handel, medan invånarna på slätten i norr ständigt erövrats av främmande arméer.
De stora tunga nordindiska imperierna intresserade sig mer för vackra byggnadsverk än sociala reformer och var ointresserade av jordreformer för att bryta jordägarnas makt och lantarbetarnas slaveri. Den gamla kulturbygden runt floden Ganges förvandlades under de muslimska dynastierna från medeltiden och framåt till ett ekonomiskt bakvatten, till allt mer hierarkiska och militaristiska samhällen, som till slut imploderade och lämnade fältet fritt för britternas ekonomiska utsugning.
Delstaterna Uttar Pradesh och Bihar är helig, historisk och anrik mark. Här utspelar sig Mahabharata och Ramayana, utvecklades hinduismen till vad den är i dag, föddes buddhismen, regerade några av världens konstnärligt sett mest imponerande kungariken. Men här är i dag jordägandet mest ojämlikt, fattigdomen störst, politikerna mest korrupta och kasthierarkierna hårdast.
Sedan Lasse Berg skrev Längs Ganges har metropolerna New Delhi i slättens västra hörn och Calcutta i slättens östra hörn vaknat, genomgår snabba sociologiska förändringar och får uppleva ekonomisk tillväxt. Men där emellan: feodal landsbygd och illa administrerade städer på Indiens bördigaste jordar.
1 kommentar:
Kanske har UP vaknat nu? Yadav och Congress i UP har ju främst präglats av att ge fördelar åt specifika grupper, något alla oppositionspartier har spelat på, BJP åt Brahminer och BSP åt daliter. Att BSP vinner en egen majoritet genom att plocka röster från BJP innebär att hon måste föra en politik som inte först och främst grundar sig på kast. Valet är egentligen ganska talande för UP, det handlade inte om ideologi. Det handlade om att BJP och Congress spelade på folks kasttillhörighet, medans BSP inte gjorde det och BSP vann.
Dessutom verkar namnet Gandhi ha förlorat sin magi, i UP av alla ställen, det kan bara vara positivt.
Skicka en kommentar