Tack vare vaccination mot vanliga barnsjukdomar och malariaprevention har barnadödligheten (de barn som dör före fem års ålder) i världen minskat dramatiskt de senaste åren.
2006 var det enligt FN:s barnfond Unicef färre än 10 miljoner barn som dog innan de fyllde fem år - vilket är lägsta siffran sedan man började räkna.
Men av dessa knappt tio miljoner dödsfall finns oroväckande många i Indien, en nation med stark ekonomisk tillväxt och överlag ljusa framtidsutsikter. Skillnaderna är stora inom Indien. Medan delstater som Kerala, Tamil Nadu och Himachal Pradesh har relativt välfungerande mödra- och barnavård och låga dödstal är det värre ställt på andra håll:
I Orissa, Rajasthan och Bihar är barnadödligheten nästan lika hög som i Afrika söder om Sahara.
-Statistiken för barnadödligheten i Indien är chockerande, säger Shirin Miller på indiska Rädda barnen till BBC.
Orsaker?
Läkarbrist, säger vissa. Inte så att Indien har brist på läkare, det är gott om läkare som till hög lön gärna operar hjärtan på rika människor i storstäderna.
Men det är brist på läkare som till låg lön vill tjänstgöra i den offentliga lågteknologiska vården i avlägsna byar.
Inte så konstigt kanske: man kan inte bygga ett lands sjukvård på idealism.
Vidskepelse, säger andra.
Myndigheterna i Orissa skyller delvis på folket i byarna som är outbildade och vidskepliga. Vanan att utsätta nyfödda för temporär svält och att bada dem iskallt är två sådana "barbariska" vanor som Orissas myndigheter pekar på som orsaker till delstgatens höga barnadödlighetstal.
I båda fallen handlar det om brist på offentliga/statliga insatser. Propblemet skulle vara ur vägen med ett decenniums massiv satsning på landsbygden: mer pengar för att höja kvaliteten på och få personal till landsbygdens skolor - för att utbilda bort vidskepelsen - och vårdcentraler - för att precis som i Kerala kunna erbjuda bra primärvård.
I dag är många av de skolor och och vårdinrättningar som finns på Orissas och Bihars landsbygd tyvärr katastrofalt dåliga. Jag har sett det själv på nära håll: skolor som saknar lärare och därmed elever. Den dagen lektionerna drar igång kommer eleverna.
Man kan också läsa sig till eländet - läs Palagummi Sainaths chockerande reportage från bland annat Orissas landsbygd - Alla älskar en rejäl torka - och förfäras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar