Å ena sidan brist på fördelningspoltik.
Å andra sidan korrupta underhuggare som försnillar stora delar av de statliga bidragen.
Skylla eller Karybdis?
Times of India har en ledare idag som sätter fingret på problemet.
Bidrag till konstgödsel till småbönder i fattiga landsändar hamnar till stor del i konstgödselförsäljarnas fickor och hos rika storbönder, som verkligen inte behöver bidrag.
Och när bidrag betalas ut för att distribuera gratis eller subventionerad spannmål till fattiga, ja då hamnar 65 procent av spannmålet på marknaden, där det säljs till marknadspris, enligt Times of India.
Alla system där lokala indiska myndigheter är inblandade riskerar att grovt förfuskas. De hoppfulla fattiga blir blåsta på de utlovade bidragen. Landsbygdens småpåvar blir ännu lite fetare.
Times of Indias liberala slutsats är att det är bättre att se till att lantarbetare och småbönder får tillgång till riktiga jobb och en fungerande marknad där de av egen kraft kan handla det de behöver.
Indiska varumarknader är ju, visar de senaste decenniernas erfarenhet, okorrumperade, i alla fall så länge myndighetsbeslut och licenser inte krävs.
När jag skriver detta ser jag ett inslag på tv-kanalen NDTV som handlar om ännu en korruptionsskandal där pengar till ransoneringskort för fattiga (så att de kan köpa mat billigare) försnillats.
Å andra sidan: hur ser man till att landsbygdens fattiga får köpkraft?
Moment 22.
Eller ett avancerat navigerande mitt i sundet mellan å ena sidan Skylla och å andra sidan Karybdis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar