Indiska filmaffischer under de senaste 70 åren är modern konsthistoria. Till nyligen var de sedan alltid designade av bildkonstnärer; signerade, välgjorda, fantasieggande konstverk. Dessutom trycktes de inte alltid. Biograferna anlitade konstnärer som på annonstavlorna utanför biografen kopierade ursprungsaffischen.
I dag däremot ser filmaffischerna ut som i väst och allt designas i datorernas layoutprogram och mångfaldigas via tryckpressar och distribueras för uppklistring.
Vill du köpa gamla fina indiska filmaffischer från 30-talet fram till 70-talet, då de var som vackrast? Då har jag ett guldtips. Ta dig till Chor Bazaar (som betyder Tjuvarnas marknad, fråga mig inte varför den heter så, inte nu, jag kanske kan ta reda på det och förklara sen nån gång …). I På 38 Mutton Street i Chor Bazaar finns den lilla antikvitetsaffären Mini Market, där Wahid Mansoori och hans pappa Sajid säljer diverse gamla prylar, emaljreklamsyltar och Bollywoodaffischer. Hälsa från mig!
Dagens bonustips: Det finns en bok som uteslutande handlar om de indiska filmaffischernas historia, utgiven i Storbritannien: ”Living Pictures – Perspectives on the Film Poster in India” (red David Blamey och Robert D’Souza).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar